Kungliga slottet

Kungliga slottet

Välkommen till ett av Europas största och mest levande slott. Slottet är H.M. Konungens officiella residens och väsentliga delar av monarkins representation äger rum här, samtidigt som stora delar av slottet är öppet året om.

Slottet är arbetsplats för Kungaparet och de ämbeten som ingår i Kungl. Hovstaterna. Det Kungliga slottet är en kombination av kungligt residens, arbetsplats och kulturhistoriskt monument, och öppet för besökare året om.

Slottet är byggt i barockstil av arkitekt Nicodemus Tessin den yngre och gestaltat som ett romerskt palats. Slottet har mer än 600 rum fördelade på elva våningar med paradrummen utåt staden och de mindre bostadsrummen mot den inre borggården.

Här ryms många sevärdheter – Skattkammaren med riksregalierna, Museum Tre Kronor om slottets medeltida historia och inte minst Representationsvåningarna med de pampiga paradrummen. Under sommarmånaderna är även Gustav III:s antikmuseum och Slottskyrkan öppna. Högvaktsavlösningen är populär bland besökare liksom butiken Slottsboden.

Kombinationsbiljett till den kungliga begravningskyrkan Riddarholmskyrkan finns.

Skattkammaren

I dunkla källarvalv på Kungliga slottet förvaras monarkins viktigaste symboler – Riksregalierna, som alla visar prov på fascinerande och dyrbara konstverk med spännande historier bakom sig.

Regalierna är de symboliska föremål som kungen eller drottningen, vid kröningen, mottog av ärkebiskopen.

De äldsta bevarade föremålen i Skattkammaren är Gustav Vasas två rikssvärd. Den äldsta bevarade kronan är Erik XIV:s. Här finns också flera prins- och prinsesskronor och silverdopfunten som beställdes 1696 och som används vid kungliga dop på Kungliga slottet.

Landets sista kröning var Oskar II:s år 1873. När han dog avstod hans son Gustaf V från kröningen (av: kröna, den högtidliga akt som utförs när en monark ceremoniellt invigs i sitt ämbete genom att kronan för första gången sätts på hans eller hennes huvud).

Idag används riksregalierna som symboler vid högtidliga ceremonier såsom trontillträden, kungliga dop, bröllop och begravningar. Numera placeras de på hyende (kudde).

Sedan 1970 finns riksregalierna utställda i Skattkammaren på Kungliga slottet.

Toppbilden: Regalierna är statlig egendom. Enligt 1594 års instruktion ska de vårdas av Räntekammaren, numera Kammarkollegiet. Ursprungligen förvarades de i skattkammarvalvet i den gamla kungaborgen Tre kronor. Foto: Alexis Daflos/Kungligaslotten.se

Karl (X) Gustavs arvfurstekrona med sin blå hätta. Kronan utförd 1650 av Jürgen Dargeman. Idag Kronprinsessans krona. Foto: Kungligaslotten.se

Prinsessan Eugenies krona på hyende vid Prinsessan Lilians begravning. Foto: Kungligaslotten.se

Museum Tre Kronor

Museum Tre Kronor är museet om slottets äldsta historia, från försvarsborg till renässansslottet som förstördes i en våldsam brand år 1697.

Redan vid 900-talets slut byggde vikingar en pålspärr på den plats där slottet ligger och på 1100-talet fanns här en försvarsborg.

Med hjälp av föremål som räddades undan branden och nyskapade modeller, skildras det gamla slottet Tre Kronors utveckling från försvarsborg till dagens renässanspalats.

Museet är beläget längst ned i slottets norra länga, vilket också var den del som klarade sig bäst under branden. För att komma till museet måste du gå igenom den fem meter tjocka försvarsmuren från 1300-talet.

Med slottsbiljetten följer du slottets tusenåriga historia genom att fortsätta upp i Representationsvåningarna efter besöket i Museum Tre Kronor.

Toppbilden: Modell av slottet Tre Kronor så som det såg ut 1663 sett från sydväst. Foto: Alexis Daflos/Kungligaslotten.se

I Museum Tre Kronor finns modeller av slottet – från medeltida borg till dagens renässansslott. Här är rikssalen i Tre Kronor. Foto: Michael Steinberg

Här finns spåren av det medeltida slottet, såsom slottet Tre Kronors försvarsmur från 1200-talet, ett uråldrigt kök, en mathiss och en medeltida avloppsbrunn. Foto: Michael Steinberg

Slottsboden

Kungliga Slottsboden är en unik present- och souvenirbutik på Kungliga slottets yttre borggård med produkter som har anknytning till föremål i de Kungliga samlingarna.

I butiken Slottsboden finns textiler, porslin, glas, krukor och brickor med mönster som återfinns på originaltyger och inredningar från de kungliga samlingarna.

Guideböcker till de kungliga besöksmålen och litteratur med anknytning till vår kungliga historia säljs i Slottsboden.

Det breda sortiment i alla prisklasser erbjuder allt från populära souvenirer som vykort och nyckelringar till smycken i guld och silver.

Fler butiker

Butiken Slottsboden finns på Kungliga slottet, Drottningholms slott och Gripsholms slott. Försäljning finns även i anslutning till sommarslottens entréer samt Riddarholmskyrkan och Hovstallet.

Bilderna visar exempel på variationen i utbudet, med reservation för utförsäljning. Foton av Emily Dahl, där inget annat anges.

Toppbilden: I Slottsboden finns en variation accessoarer med kunglig inspiration, för både män och kvinnor: Slipsar, slipsnålar, manschettknappar, smycken, sjalar. Mönstret i paraplyets insida är hämtad från Nicodemus Tessin den yngres (1654-1728) ritning av Kungliga slottet. Med reservation av slutförsäljning: Paraply Tessin 355kr

En bästsäljare

På samtliga försäljningsställen på de kungliga slotten finns boken ‘Kungliga Slotten – Människor och berättelser’ som är en samling höjdpunkter ur slottens historia.

Pressbilder

I vårt bild- och pressarkiv kan du ladda ned bilder högupplöst på utvalt sortiment (välj plats Slottsboden i sökfiltreringen på sidan). Söker du annat redaktionell material om Slottsboden kontakta oss via marknad@royalcourt.se

Lejonskulpturerna som vaktar på Lejonbacken vid Kungliga slottet är utförda av den franske skulptören Bernard Foucquet 1702–1704. I Slottboden finns handgjorda miniatyrer av lejonen i tenn. Foto: Alexis Daflos/Kungligaslotten.se. Med reservation av slutförsäljning: Lejon tenn, liten ca 6×4 cm 125kr, stor ca 15×10 cm 950kr.

I samband med utställningen med Märta Måås-Fjetterströms verk har en produktserie tagits fram med textilkonstnärens karaktärsstarka mönster. Bok, utställningskatalog, brickor, servetter, kökshanddukar och korthållare. Klicka på bilden för att komma till sidan med produkterna. Foto: Emily Dahl/Kungligaslotten.se

Tessin. I butiken Slottsboden finns en serie produkter med mönster hämtat från Nicodemus Tessin den yngres ritningar av Kungliga slottet. Med reservation av slutförsäljning: Mugg 190kr. Glasunderlägg 35kr. Bordstablett 140kr. Bricka 170kr. Scarf 565kr.

Teatime. Motivet på en serie porslin är hämtad från sideninteriör på Rosendals slott, troligen Z. Fagerlunds fabrik i Stockholm under 1820-talet. Mönstret på handduken är hämtad från inredningen i Gustav III:s paviljong på Haga och kakburkens mönster är hämtad från stucktaket i Viktoriasalongen på Kungliga slottet. Med reservation av slutförsäljning: Kopp med fat Rosendal 395kr. Tekanna Rosendal 795kr. Assiette Rosendal 295kr. Fat mini Rosendal 165kr. Kakburk 135kr. Handduk Haga stor 195kr.

Gripsholmsservisen. År 1776 anlände den svenska ostindiefararen Terra Nova Göteborgs hamn. Med på skeppet fanns en 700 delar stor porslinsservis, tillverkad i Kanton, Kina. Den var en gåva till kung Gustav III från Ostindiska Kompaniets direktörer och tänkt att användas i den kungliga taffeln på Gripsholms slott. Dekoren är i gustaviansk stil med riksvapnet i mitten. En reproduktion av serien finns i butiken Slottsboden. Med reservation av slutförsäljning: Kruka rak Lejon liten 335kr. Kruka rak Gripsholm liten 335kr, stor 445kr. Urna Blå ros 595kr. Slottskruka Gripsholm liten 495kr, stor 645kr. Kruka oval Kanton stor 430kr. Figuriner kinesiskt par 620kr. Skål Blå ros 350kr. Handduk Rosendal liten 140kr, stor 195kr.

Kunglig litteratur. I butiken finns böcker om vår kungliga historia och om de kungliga slotten. Här finns även vägledningar som guidar dig under besöken på de kungliga slotten. Med reservation av slutförsäljning: Kuddfodral Haga 350kr. Pläd Vapensköld 895kr. Kandelaber papegoja 3995kr. Bok Kungliga slotten 180kr.

Gustav III:s antikmuseum

Välkommen till ett av Europas äldsta publika museer som öppnades redan år 1794. Skulpturerna som köptes in av Gustav III visas i slottets stengallerier.

Den konst- och antikintresserade kungen Gustav III köpte in flertalet av museets skulpturer under en resa till Italien i slutet av 1700-talet.

Kort efter Gustav III:s död beslutades att samlingarna, som då bestod av över 200 skulpturer, skulle visas upp som ett äreminne av den avlidne kungen.

Utställningsrummen består av två stengallerier i slottets nordöstra flygel, med vacker utsikt över Logården. Skulpturerna är placerade i gallerierna exakt som de ursprungligen ställdes ut.

I det Större Stengalleriet är samlingens praktpjäs placerad – Endymion – som väckte stor beundran på 1700-talet.

Gustav III:s antikmuseum är öppet maj till september.

Foto: Lisa Raihle Rehbäck/Kungligaslotten.se

Det större stengalleriet kan du uppleva året om, i den virtuella visningen i 360°. Foto: Lisa Raihle Rehbäck/Kungligaslotten.se

Slottskyrkan

Kungliga slottets kyrka visar prov på arkitektur, inredning och konstverk av några av sin tids främsta mästare – Nicodemus Tessin den yngre, Carl Hårleman och Georg Haupt den äldre.

Allt sedan Magnus Ladulås tid på 1200-talet har det funnits inte bara en kyrka på slottet utan även ett eget prästerskap.

Den nuvarande Slottskyrkan är den tredje som vi har detaljerad kännedom om. Vid den stora slottsbranden 1697 förstördes Karl XI:s nyinvigda slottskyrka.

En viktig del av det stora projekt för ett nytt slott som slottsarkitekten Nicodemus Tessin den yngre arbetade fram efter brandkatastrofen var en ny slottskyrka.

Carl Hårleman fullbordade kyrkans inredning i mitten på 1700-talet, till stora delar efter Tessin den yngres ritningar.

Gudstjänster på söndagar

Sedan 1600-talet finns en egen församling – Kungl. Hovförsamlingen vars medlemmar utgörs av anställda vid Kungl. Hovstaterna med familjer. Varje söndag hålls gudstjänst där givetvis alla är välkomna.

Under sommarsäsongen är kyrkan öppen för egen rundvandring, vilket ger tillfälle att se kyrkans inredning, arkitektur och konstverk.

Toppbilden: Detalj av altaruppsatsen. Foto: Alexis Daflos/Kungligaslotten.se

Närbild av lejonet på predikstolen. Foto: Kungligaslotten.se

Bänkdörrarna i Slottskyrkan, tillverkade av Georg Haupt den äldre, är från Karl XI:s slottskyrka och räddades undan branden. Foto: Alexis Daflos/Kungligaslotten.se

Kungliga slottets sommarkafé

Koppla av i Kungliga slottets sommarkafé. Under sommarmånaderna öppnar slottets inre borggård och så även kaféet.

Här serveras kaffe, te, juicer, läsk, bakverk och luncher. Sittplatser finns även inomhus i slottets västra valv.

Kaféet öppnar vanligen i samband med nationaldagen och är normalt öppen till mitten av augusti.

Säsongen 2020 är kaféet. liksom slottet, öppet vardagar 1 juli till 28 augusti.

Du behöver inte betala entréavgift för att besöka kaféet på Inre borggården.

Exempel från menyn:

Bakverk och kakor
Många sorters kaffe
Egenpressad apelsinjuice
Smörgåstårta
Grillade smörgåsar
Varma pajer
Laxpudding
Lasagne och vegetarisk lasagne

Livrustkammaren

Ursprungligen var Livrustkammaren de svenska kungarnas vapenförråd. Idag hittar du här museet med paradrustningar, vapen och dräkter.

Livrustkammaren är belägen på Kungliga slottet med entré i början av Slottsbacken från Skeppsbron och huserar paradrustningar, vapen och dräkter ur vår kungliga historia.

­Här ses till exempel Gustav III:s maskeradkostym med hålet efter skottet och Karl XII:s blå kappa med lera kvar från när han skjuten sjönk ner i löpgraven.

Livrustkammaren ingår i Statens historiska museer (SHM) och tillhör kulturdepartementets ansvarsområde.

Toppbilden: Hästen Streiff som Gustav II Adolf red i slaget vid Lützen 1632. Foto: Erik Lernestål

Gustav III:s från maskeradbalen 1792 med hatt, mask, svart kappa, jacka, och trikåbyxor. Foto: Göran Schmidt

Historik

Kungliga slottet har en månghundraårig historia. Vid de stora arkeologiska utgrävningarna på Helgeandsholmen 1978-80 fann medeltidsarkeologerna spår av mycket gamla träkonstruktioner daterbara till 900-talets slut.

Tolkningarna av fynden vi de arkeologiska utgrävningarna varierar. Någon menar att fynden visar på att det redan vid 900-talets slut fanns en borganläggning på Helgeandsholmen medan mer försiktiga bedömare hävdar att det endast funnits pålspärrar i farleden från Saltsjön in i Mälaren.

Dessa spärrar kan ha varit bevakade men frågan är om det fanns en garnison av soldater eller om vakten bestod av en enda person.

Medeltida försvar

Med säkerhet kan vi i alla fall konstatera att farleden i det som idag kallas Norrström var av så stor strategisk betydelse att någon lät bygga spärrar i farleden för cirka 1000 år sedan.

Enligt den medeltida rimkrönikan lät Birger Jarl vid 1200-talets mitt uppföra en borganläggning där slottet ligger idag. Den senaste forskningen hävdar också att allt talar för det korrekta i denna tradition.

Borgen bestod av två delar, nämligen högborgen – den egentliga borgen – och den stora muromgärdade ekonomigården, ibland kallad förborgen. Förborgen torde dock huvudsakligen vara från 1300-talet.

Den gamla borgen

De tjocka murarna uppfördes i gråsten, men när murarna började skjuta i höjden övergick man i stället till tegel.

Materialbytet tyder på att byggnationen ansågs som ytterst prestigefull eftersom teglet var ett betydligt dyrare byggnadsmaterial än stenen.

Stora delar av det nuvarande slottets norra länga är bevarade från den gamla borgen. Medeltida torn med skyttegluggar döljer sig bakom slottets barockfasad.

Gustav Vasa

År 1521 bröt Gustav Vasa slutligen den medeltida Kalmarunionen. Därmed uppkom den moderna nationalstaten Sverige och borgen i Stockholm kom därmed att bli landets förnämsta residens.

Under Vasakungarnas tid omvandlades den medeltida försvarsborgen till ett praktfullt renässansslott bland annat under ledning av den nederländske arkitekten Willem Boy.

Stormaktstiden

Under stormaktstiden, efter den Westfaliska freden 1648, växte ambitionen för slottet och radikala ombyggnader planerades. Inget av detta kom dock att realiseras.

Först 1692 sattes dessa arbeten igång under ledning av slottsarkitekten Nicodemus Tessin den yngres slottets norra länga mot Norrbro fick då sitt nuvarande utseende i stram romersk barock.

Den 7 maj 1697 utbröt en förödande brand som i stort sett totalförstörde större delen av det gamla slottet, dock klarade sig den av Tessin nyombyggda norra längan tämligen oskadd.

Nya slottet

Sex veckor efter brandkatastrofen förevisade Tessin ritningar till det nya slottet för Sveriges regering.

Enligt planerna skulle det nya slottet uppföras på cirka sex år. I verkligheten kunde den kungliga familjen återinflytta på slottet först i december 1754, alltså i det närmaste sextio år efter branden.

Trots den långa byggnadstiden uppfördes slottsbyggnaden helt efter 1697 års ritningar. Arbetena med slottets inredningar påbörjades vid mitten av 1730-talet under ledning av arkitekten Carl Hårleman.

Slottet fasader

Slottets fyra fasader har alla sin särskilda karaktär. Den västra fasaden mot Yttre borggården var kungens fasad som dekorativt fylldes med krigiska och manliga attribut.

I det Västra valvet ligger västra trappan som var konungens trappa.

Den östra sidan var den kvinnliga sidan av slottet, alltså drottningens sida. I Östra valvet ligger drottningtrappan.

Den östra slottsfasaden har dekorerats med kolossalpilastrar och i gamla tider kunde denna slottsfasad ses ända utifrån Ladugårdsgärde.

Från miniatyrträdgård till triumfbåge

I den östra delen av slottet ligger Logården som är en slottsträdgård i miniatyr.

Den södra fasaden representerar nationen. Mittpartiet har utformats som en gigantisk triumfbåge.

På ömse sidor om valvet ligger Rikssalen och Slottskyrkan. Altaret och tronen var de poler mellan vilka det goda svenska samhället skulle utvecklas.

Kunglig bostad

Slottets norra länga mot Norrbro rymmer de stora bostadsvåningarna som var avsedda för konung och drottning.

Kungliga slottet uppfördes inte enbart som säte för den svenske monarken och hans familj utan också för hela den centrala svenska riksadministrationen.

Här inreddes ämbetslokaler för Sveriges regering och för departementen, här skapades den svenska riksdagens stora plenisal.

Även riksbiblioteket, Kungliga biblioteket, fick sina lokaler inom slottets murar. Kungliga slottet var helt enkelt ett Sverige i miniatyr.

Toppbild: Kungliga slottet, från nordost. Kopparstick av Jean Eric Rehn efter ritning av Palmcrantz. Foto: Alexis Daflos/Kungligaslotten.se

Modell av föregångaren till slottet Tre Kronor, så som man tror det sett ut på 1300-talet. Här i vy från sydost, snett uppifrån. Foto: Alexis Daflos/Kungligaslotten.se

Tre Kronor anno 1663. Flera hundra människor bodde och arbetade här: kungen, hovet, administrationen, pigor och drängar. Foto: Alexis Daflos/Kungligaslotten.se

Slottet Tre Kronors borggård. Slottet var permanent residens för kungen och hela rikets styrelse. Foto: Alexis Daflos/Kungligaslotten.se

Rikssalen på slottet Tre Kronor, interiör år 1672. Modellen av Mattias Frihammar finns att se i Museum Tre Kronor. Foto: Alexis Daflos/Kungligaslotten.se

Slottet Tre Kronor 1697. På bara några år (1692-1695) byggdes den norra längan om till dagens utseende. Vid branden den 7 maj 1697 förstördes stora delar av slottet. Den norra längan klarade sig relativt oskadd även om interiörerna blev svårt skadade. Foto: Alexis Daflos/Kungligaslotten.se

Sex veckor efter brandkatastrofen 1697 presenterade Tessin ritningar till det nya slottet för Sveriges regering. Enligt planerna skulle uppförandet ta cirka sex år. Men det var först i december 1754 som den kungliga familjen åter kunde flytta in på slottet. Foto från slutet av 1800-talet, av fotografen Johannes Jaeger.

Till startsidan