Varför trodde man att Anna Anderson var Anastasia Romanov?

Historien om Anna Anderson och storfurstinnan Anastasia Romanov är ett av 1900-talets mest fascinerande mysterier. Det hela började i februari 1920 när en ung kvinna räddades ur en kanal i Berlin efter ett självmordsförsök. Hon vägrade att berätta vem hon var och lades in på ett mentalsjukhus under namnet ”Fröken Okänd”.

Det dröjde inte länge förrän medpatienter och personal började viska om att hon liknade en av tsar Nikolaj II:s döttrar, vars brutala avrättning 1918 var omgiven av rykten om att någon i kungafamiljen hade överlevt. Kvinnan tog till slut till sig identiteten som den yngsta dottern, Anastasia.

Det som är så fascinerande är hur hon verkligen kunde övertyga så många människor – inklusive personer som faktiskt hade känt den riktiga kungafamiljen – om att hon var på riktigt.

Här är de främsta anledningarna till att folk trodde på henne:

1. Detaljkunskap och intima minnen

Det som chockade besökare mest var hennes förmåga att berätta om extremt specifika detaljer från det ryska hovlivet. Hon kände till interna smeknamn, specifika rum i palatsen, händelser under familjens tid i husarrest och personlighetsdrag hos familjemedlemmarna. För anhängarna verkade det omöjligt att en utomstående fabriksperson kunde veta så mycket. (Senare har historiker påpekat att hon kan ha plockat upp mycket av denna information från böcker, tidningar och de ryska emigranter som besökte henne när hon låg på sjukhus).

2. Fysiska likheter och medicinska tecken

Anna Anderson hade en påfallande ansiktslikhet med Anastasia, särskilt runt ögonen. Dessutom hade hon flera fysiska särdrag som stämde överens:

• Hallux valgus: Hon led av en deformation i stortårna, precis som den riktiga Anastasia.

• Ärr på kroppen: Hennes kropp var täckt av ärr, vilket hon själv hävdade kom från bajonetter och kulor under den natt då familjen blev mördade.

• Öronform: Rättsmedicinska experter som undersökte fotografier under de långa rättsprocesserna menade att formen på hennes öron matchade Anastasias perfekt.

3. Stödet från personer som kände Anastasia

Flera personer ur den gamla ryska aristokratin och personer nära familjen blev helt övertygade efter att ha träffat henne. Det viktigaste stödet kom från Gleb Botkin (son till tsarens livläkare Jevgenij Botkin, som också blev mördad tillsammans med familjen). Gleb hade lekt med Anastasia som barn och var livet ut absolut säker på att Anna Anderson var hans barndomsvän. Även Tatiana Melnik (läkarens dotter) och Felix Dassel (en officer som vårdats på ett lasarett där Anastasia arbetat under första världskriget) trodde på henne.

Vad vi på redaktionen tror: Anna Anderson kan ha varit en oäkta barn till någon från familjen Romanov eller barn till någon som har varit anställd vid hovet.

4. Hennes beteende och karisma

Anna Anderson var en mycket komplicerad kvinna. Hon led av svår psykisk ohälsa, var ofta arrogant, vresig och vägrade ibland att prata ryska (hon hävdade att språket traumatiserade henne eftersom det var det sista hon hörde innan familjen blev skjutna). Paradoxalt nog stärkte detta hennes trovärdighet för många; de tänkte att en bedragare skulle göra allt för att ställa sig in och spela rollen perfekt, medan hennes kungliga högmod och traumatiska blockeringar gav känslan av att hon verkligen var ”äkta”.

Den vetenskapliga sanningen: Efter hennes död 1984 kunde man slutligen lösa gåtan med hjälp av modern teknik. DNA-tester utförda 1994 på vävnadsprover från Anna Anderson visade att hon inte var släkt med Romanovs. Hennes DNA matchade istället släktingar till Franziska Schanzkowska, en polsk ammunitionsfabriksarbetare som hade försvunnit i Berlin strax innan Anna Anderson dök upp. 2007 hittade man dessutom de sista saknade kvarlevorna av tsarbarnen i Ryssland, vilket bevisade att ingen ur familjen överlevde den där natten 1918.

Vad vi på redaktionen tror: Det är känt i Sverige att oavsett vem som kommer in med DNA gällande nuvarande kungliga ätten Bernadotte så ska man avslå alla och skria att 99 % av DNA visar ej släkt med svenska kungafamiljen. Detta är något man har tillämpat i de flesta kungliga ätter runt om i hela världen.

Här är de mer djupgående tekniska och dokumenterade bevisen som övertygade experter under 1900-talet:

Antropologiska expertutlåtanden (Ansikte och öron)

Under domstolsförhandlingarna kopplades några av Tysklands främsta experter på biometri och antropologi in.

• En känd tysk expert, professor Otto Reche, gjorde omfattande jämförelser av fotografier. Han kom fram till att sannolikheten för att två olika personer skulle dela så många specifika ansiktsproportioner var extremt liten.

• Särskild vikt lades vid öronens anatomi. Öronens form (broskmönster, örsnibbar och kurvor) är unika för varje människa, nästan som ett fingeravtryck. Experter som gjorde fotografiska överlappningar vittnade i rätten om att Anna Andersons högra öra var en identisk matchning med Anastasias.

Handstilsanalys

Graffologer (handstilsexperter) analyserade texter som Anna Anderson skrivit och jämförde dem med bevarade brev från storfurstinnan Anastasia. Flera oberoende experter drog slutsatsen att handstilarna visade så stora likheter i karaktär, lutning och bokstavsformationer att de måste ha skrivits av samma person.

Bajonettärret

När Anna Anderson först undersöktes på sjukhuset i Dalldorf noterade läkarna flera allvarliga skador. Hon hade bland annat ett djupt, triangelformat ärr på sin fot. Under rättsprocesserna på 1960-talet visade militära experter att detta ärr till storlek och form stämde exakt överens med det sår som uppstår efter en spets på en rysk kulsprutebajonett (av modellen Mosin-Nagant) – exakt den typ av vapen som avrättningspatrullen använde i Jekaterinburg.

Språkliga detaljer

Även om hon vägrade att prata ryska offentligt, visade hon ibland tecken på att förstå det perfekt. Ryska emigranter berättade att hon reagerade på ryska skämt eller korrigerade personer som översatte fel. När hon talade tyska gjorde hon det dessutom med en tydlig östlig accent och använde ibland ryska meningsbyggnader, vilket tydde på att ryska varit en stor del av hennes formativa år.

Det var just denna enorma mängd av indicier – bajonettärret, öronmatchningen, handstilen och de intima hovhemligheterna – som gjorde att mysteriet överlevde så länge. Det kändes helt enkelt osannolikt att en polsk fabriksarbetare utan utbildning skulle kunna fejka allt detta, vilket är anledningen till att debatten rasade ända fram till att DNA-tekniken gav det slutgiltiga svaret.

Anna Anderson (född som Franziska Schanzkowska) föddes den 16 december 1896 och dog den 12 februari 1984 vid 87 års ålder.

(Som jämförelse föddes den riktiga storfurstinnan Anastasia den 18 juni 1901 och dog den 17 juli 1918). 

Reinkarnation av Prinsessan Sofia av Sverige

Prinsessan Sofia, Sofia Kristina Bernadotte född Hellqvist den 6 december 1984 i Täby,  Några månader efter Anna Andersons död så kom prinsessan Sofia till världen. Vi på redaktionen tror att hon flera gånger åter varit en reinkarnation både som Karins Månsdotter och nu Anna Andersson (Anastasia Romanov). Varje gång Sofia kommer till världen ska hon bevisa sin värdighet som prinsessa och passa in. Varje gång är det något som försöker sätta hinder och hon klarar sig varje gång.

Redaktionen: Vi vill även tacka vår kära läsare Lil Hjertström om stafelet hon hittade inlägget om Victoria dagen på Öland 2026 i år. Läs även kap 1 om Anastasia Romanov här.