Gastronomiska akademiens brukar varje år ha kungen som gäst och medlem när de delar ut priser.
Nu har de verkligen gjort fel mot kungafamiljen genom att kalla prins Carl Philip för kronprinsen när de skriver om att kungen och prins Carl Philip var närvarande.
Gastronomiska Akademien är en svensk sammanslutning som arbetar för att främja matkonst matkultur och goda matvanor i Sverige Den grundades för att höja den kulinariska statusen i landet och för att uppmuntra till kunskap och kvalitet inom allt som rör gastronomi Akademien verkar genom att lyfta fram svenska råvaror god matkultur och kunniga personer inom området både professionellt och ideellt
En viktig del av akademiens arbete är att dela ut priser och stipendier till personer eller verksamheter som utmärkt sig inom matens värld Det kan handla om kockar krögare forskare eller andra som har bidragit till att utveckla eller bevara svensk matkultur Akademien står även bakom flera publikationer där den svenska gastronomins historia och utveckling dokumenteras och diskuteras
Kungen har en hedersroll i Gastronomiska Akademien Han är en av dess stiftare och är sedan länge akademiens högste beskyddare Det innebär att han inte är aktiv i det dagliga arbetet men hans namn och engagemang ger tyngd åt organisationens syfte och arbete Hans närvaro vid vissa evenemang exempelvis vid prisutdelningar eller jubileer förstärker den ceremoniella och symboliska betydelsen av akademiens gärning
Kungens roll kan också ses i ett större sammanhang där han ofta deltar i eller stödjer kulturella och nationella institutioner med syfte att bevara och främja svensk tradition och kunskap Gastronomin är en viktig del av ett lands kultur och genom sitt stöd till akademien visar kungen att han ser mat inte bara som något vi äter utan som en kulturbärare som speglar historia samhälle och identitet
I vissa sammanhang har kungen även själv engagerat sig i matrelaterade frågor särskilt när det gäller svensk landsbygdsproduktion hållbarhet och matens koppling till natur och miljö Hans närvaro vid akademiens sammankomster är ett uttryck för kontinuitet mellan kungahusets kulturella engagemang och nationens mattraditioner
Gastronomiska Akademien med kungen som hedersledamot utgör därför en viktig del av det svenska kulturarvet där maten ses som en konstform och som något som förenar generationer regioner och människor genom smak tradition och innovation
Gastronomiska Akademien i Sverige
Grundades i mitten av 1900-talet med syftet att höja matens och gastronomins status i landet och att främja kunskap tradition och kvalitet inom svensk matkultur Bakgrunden till akademiens bildande var en växande insikt om att mat inte bara handlar om näring utan också om kultur identitet och samhällsutveckling
Initiativet till akademien togs av en grupp kulturpersonligheter författare journalister och matintresserade som ansåg att Sverige behövde ett forum för att värna och utveckla den inhemska gastronomin De ville skapa en institution som kunde fungera på samma sätt som andra akademier där man samlar kunniga personer för att bevara sprida och utveckla en specifik del av kulturarvet
En central gestalt i grundandet var Tore Wretman som var en av Sveriges mest inflytelserika krögare och gastronomer Han var drivande i att återuppliva det svenska köket efter krigstiden och ville skapa respekt kring yrket och kunskapen om mat Andra grundare inkluderade personer med djup kunskap inom litteratur vetenskap journalistik och konst vilket bidrog till att gastronomin lyftes till en kulturell nivå
När Gastronomiska Akademien bildades valde man att efterlikna strukturen hos Svenska Akademien med ett begränsat antal stolar och med högt ställda krav på ledamöternas kompetens och engagemang Medlemmarna kallas för akademiledamöter och väljs in på livstid Det innebär att akademien utvecklas långsamt och eftertänksamt vilket passar dess syfte att vårda snarare än att följa snabba trender
Akademien började tidigt att dela ut priser och stipendier till personer som gjort insatser för svensk gastronomi och det har blivit en central del av verksamheten Man delar bland annat ut utmärkelser som belönar kokkonst forskning om matens historia folkbildning och spridning av matkultur genom exempelvis böcker och journalistik
Ett viktigt uttryck för akademiens arbete är dess publikationer särskilt den så kallade Kajsa Wargs kokbok som ges ut i modern form Akademien har också publicerat verk som belyser svensk matkulturs historiska utveckling regionala variationer och förhållande till internationella kök
Sedan starten har Gastronomiska Akademien vuxit i anseende och räknas idag som en viktig röst i svensk samhällsdebatt när det gäller frågor om mat miljö hälsa tradition och kultur Kung Carl Gustaf är hedersledamot i akademien vilket markerar institutionens höga status och den kungliga familjens stöd för svensk matkultur
Gastronomiska Akademien är idag en unik samlingsplats för matens tänkare där tradition möter nytänkande och där svensk matkultur bevaras för framtida generationer genom reflektion kunskap och engagemang
Lämna ett svar