Allt om kungahus

Kronprinsessans besök vid SLU och utdelningen av Stora forskningspriset i veterinärmedicin 2025

Här skriver vi om svenska kungahuset

När Sveriges lantbruksuniversitet samlade forskare, studenter och inbjudna gäster till Ultuna för årets höjdpunkt inom veterinärmedicinsk forskning. Då blev dagen både historisk och symboliskt tung. Kronprinsessan Victoria deltog i firandet och utdelningen av Stora forskningspriset i veterinärmedicin 2025. Detta är dessutom ett pris som på kort tid etablerat sig som ett av de mest prestigefyllda inom nordisk djurhälsovetenskap.

Besöket markerade en samlingspunkt där framtidens veterinärmedicin mötte tradition, spetsforskning och det växande samhällsintresset för djurens välfärd. Med SLU:s 250-åriga veterinärmedicinska historia som fond blev ceremonin en manifestation av hur långt det akademiska och kliniska arbetet har kommit. Samt vart det är på väg.

 

Ett varmt mottagande på Ultuna

Dagen blev så klart inledd med att Kronprinsessan välkomnades av universitetsledning, forskare och studenter. Stämningen var både formell och varm, präglad av stolthet över det arbete som bedrivs på campus och i de omgivande forskningsmiljöerna.

 

Under en inledande presentation fick Kronprinsessan ta del av universitetets aktuella satsningar, framtida visioner. Samt även några av de mest betydelsefulla forskningsprojekten som just nu pågår. Bland dessa lyfte man dessutom särskilt fram projekt som knyter an till One Health-perspektivet. Den globala förståelsen av hur djurens, människans och miljöns hälsa är sammanlänkade.

Symposium med unga forskare

I anslutning till prisceremonin hölls ett vetenskapligt symposium där unga forskare från flera nordiska lärosäten presenterade sina senaste resultat.

Föreläsningarna spände över ett brett område:
– ny diagnostik för kroniska sjukdomar hos hund,
– forskningsgenombrott inom hästens rörelsestörningar,
– utveckling av mer hållbara djurhållningssystem,
– samt nya metoder för att hantera toxikologiska utmaningar i både lantbruks- och sällskapsdjursmiljöer.

Kronprinsessan lyssnade engagerat, ställde frågor och betonade i sina kommentarer vikten av att unga forskare uppmuntras att tänka innovativt. Symposiumet blev en påminnelse om att den vetenskapliga framtiden redan finns här .Detta i form av forskare som vågar utmana, fördjupa och utveckla sin disciplin.

Utdelningen av Stora forskningspriset i veterinärmedicin 2025

Höjdpunkten för dagen var utdelningen av Stora forskningspriset i veterinärmedicin. Priset, som var dessutom skapad för att uppmärksamma forskning av exceptionell betydelse för djurhälsa och djurvälfärd. Detta har dessutom snabbt fått status som en av de mest eftertraktade utmärkelserna i Norden.

Årets pristagare hyllades för långvariga och banbrytande insatser som bidragit till en djupare förståelse av djurs sjukdomar, förbättrad diagnostik och praktiska metoder som direkt påverkar djurens vardagliga välbefinnande. I juryns motivering betonades forskningens höga vetenskapliga kvalitet och dess tydliga samhällsnytta.

Kronprinsessan överlämnade priset och riktade ett tal till pristagaren. Där hon dessutom framhöll vilket stort värde veterinärmedicinsk forskning har för både Sverige och omvärlden. Hon betonade också hur avgörande denna typ av kunskapsutveckling är för djurskydd, naturresurser, livsmedelssäkerhet och framtida hållbarhetsutmaningar.

 

 

Rundtur vid Universitetsdjursjukhuset

Efter prisutdelningen genomförde Kronprinsessan en rundvandring på Universitetsdjursjukhuset. Detta var en central del av SLU:s verksamhet och en unik miljö i Sverige. Där fick hon möta veterinärer, forskare och studenter som arbetar i gränslandet mellan forskning och klinisk praktik.

Under rundturen presenterades avancerade behandlingsmetoder, ny bilddiagnostik och den typ av akutsjukvård som både sällskapsdjur och lantbruksdjur kan få del av. Här blev det tydligt hur nära forskningen och den praktiska veterinärmedicinen står varandra – en infrastruktur som gör att nya vetenskapliga rön snabbt kan omsättas i faktiska behandlingsrutiner.

En dag som lyfte framtiden

Besöket vid SLU var mer än en ceremoniell gest; det visade på en djupare förståelse för den roll veterinärmedicinen spelar i dagens samhälle.

Det handlade om:
– forskning som räddar djur,
– kunskap som gör lantbruket mer hållbart,
– vetenskap som stärker folkhälsan,
– och ett långsiktigt ansvar för den värld vi delar med andra arter.

Kronprinsessans närvaro gav ytterligare tyngd åt budskapet: att djurens hälsa är en fundamental del av samhällets hälsa och framtid. Vi är vana med att kronprinsessan alltid är tillsammans med prins Daniel, men denna gång var hon ensam.

Dagen vid SLU blev en kraftfull påminnelse om att veterinärmedicinen är en vetenskap som angår oss alla – från gårdar och stall till hem, skogar och ekosystem. Kombinationen av jubileum, prisutdelning och kungligt engagemang skapade en högtidlig atmosfär fylld av både respekt för traditionen och optimism inför framtiden.

Med Stora forskningspriset i veterinärmedicin som ny årlig tradition har Sverige och Norden fått en plattform som kommer att fortsätta lyfta fram och stärka ett av våra mest samhällsviktiga forskningsområden.

Kronprinsessan hade inte med sig varken sin egen hund eller barnen prinsessan Estelle och prins Oscar.

När man säger att Kronprinsessan deltog vid Kungl. Gustav Adolfs Akademiens högtidssammankomst, betyder det att Kronprinsessan Victoria var närvarande som hedersgäst vid akademiens årliga högtidsceremoni, som vanligtvis hålls den 6 november på Uppsala slott.

Tillsammans med prins Daniel åkte kronprinsessan Victoria till Uppsala slott. Så klart hela hovet och livvakterna följde med. Väl därute togs de emot av landshövdingen Attfall med fru Cecilia. Landhövdingsparet bor nämligen på Uppsala slott i tornet som är närmast där man kör upp till själva borggården.

Denna sammankomst är en traditionell och högtidlig tillställning där akademien:

• firar sitt grundande (1932, till minne av kung Gustav II Adolfs dödsdag),

• delar ut priser och stipendier till forskare inom svensk folkkultur, språk, musik och tradition,

• samt hedrar personer som bidragit till att bevara svensk kulturhistoria.

Kronprinsessan Victoria deltar i egenskap av beskyddare för akademien. Hennes närvaro markerar kungafamiljens stöd för kulturarv, forskning och svensk tradition.

Högtidssammankomsten brukar hållas i Uppsala slott, i Rikssalen och är endast öppen för inbjudna gäster, akademiledamöter och pristagare. Allmänheten har därför normalt inte tillträde, men media får ibland delta genom särskild pressackreditering. Detta år fick bara TT närvara trots att man fick deltaga genom besked av hovet så valde stiftelsen att inte ta emot externa journalister i år. Det kan vara bra att ta emot lokala journalister från Uppsala då detta ändå är staden som tar emot kungafamiljen oftare än andra städer.

I hjärtat av den gamla universitetsstaden Uppsala, med sitt rika arv av lärdom och historia, finns en institution som ägnar sig åt något djupt mänskligt och tidlöst – bevarandet av svensk folkkultur. Den heter Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur och den utgör en av de viktigaste samlingspunkterna i landet för forskning, dokumentation och förståelse av Sveriges folkliga traditioner, språk och kulturhistoria.

Bakgrund och grundande

Akademien grundades år 1932, till minne av kung Gustav II Adolf, som stupade exakt trehundra år tidigare vid slaget vid Lützen 1632. Idén bakom skapandet av akademien var att hedra kungens minne genom att främja studiet av svensk folktradition och kulturarv – områden som vid den tiden ofta hamnade i skuggan av mer “högtidlig” historia. Denna dag brukar man också i Uppsala alltid baka Gustav Adolf bakelser främst gör man det på Ofandahls hovkonditori som är från 1878.

Akademien fick snabbt status som kunglig akademi, vilket innebär att den verkar under kungligt beskydd. Sedan dess har flera generationer av forskare, kulturpersonligheter och folkbildare haft sin hemvist där.

I dag står Kronprinsessan Victoria som beskyddare av akademien, och hennes närvaro vid den årliga högtidssammankomsten på Uppsala slott symboliserar det starka bandet mellan svensk kulturtradition och kungahuset.

Uppdrag och verksamhet

Kungl. Gustav Adolfs Akademien har som huvuduppgift att främja forskning och kunskapsspridning inom svensk och nordisk folkkultur. Det innebär att akademien arbetar med att:

• stödja vetenskapliga projekt inom etnologi, folkloristik, språkvetenskap och kulturhistoria,

• ge ut böcker, tidskrifter och vetenskapliga serier,

• samla in, bevara och tillgängliggöra material om svensk folkdiktning, musik, seder, bruk, berättelser och hantverk,

• och att belöna framstående insatser inom området genom priser och stipendier.

Akademien fungerar som en mötesplats för forskare men också som en bro mellan vetenskap och allmänhet. Genom sina publikationer och arrangemang bidrar den till att levandegöra den svenska folkandan och att visa hur gamla traditioner fortfarande påverkar vår samtid.

Vad menas med svensk folkkultur?

Begreppet folkkultur rymmer allt det som människor i vardagen har skapat, trott på och levt med genom århundradena. Det handlar om folkvisor, berättelser, danser, dialekter, dräkter, högtider och hantverk – men också om de tankar, värderingar och livsmönster som format Sverige som nation.

Genom att forska på detta material hjälper akademien oss att förstå hur vårt moderna samhälle vuxit fram ur äldre livsformer, och hur mycket av vår identitet som fortfarande bär spår av det folkliga arvet.

Till exempel kan studier av gamla traditioner avslöja hur människor tänkte kring naturen, hälsa, kärlek, arbete och rättvisa – ämnen som fortfarande är aktuella, även om uttrycken har förändrats.

Forskning och publikationer

Akademien publicerar flera betydelsefulla vetenskapliga serier, däribland Svenska landsmål och svenskt folkliv samt Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi, där forskare presenterar sina studier om språk, kultur och historia.

Dessutom delas varje år ut flera pris och stipendier, bland annat Hazeliusmedaljen och Jöran Sahlgren-priset, som belönar framstående insatser inom folklivsforskning, språkhistoria och dialektologi.

Många av Sveriges mest välkända språkforskare, etnologer och kulturhistoriker har genom åren varit ledamöter i akademien. Den fungerar därmed som ett nav för svensk humanistisk forskning.

En levande del av svensk kultur

Trots att akademien har snart hundra år på nacken är dess arbete långt ifrån gammaldags. Tvärtom har den en central roll i den moderna kulturdebatten, särskilt i frågor som rör kulturarv, hållbar utveckling och lokal identitet.

Akademien visar att svensk folkkultur inte bara är något som hör till museer och historieböcker, utan något som lever vidare i språk, musik, mat, hantverk och berättelser – i människors vardag, i både stad och landsbygd.

Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur är en unik institution som förenar historia, forskning och tradition. Från sitt säte i Uppsala arbetar den för att bevara och förstå det svenska kulturarvet, samtidigt som den för det vidare till nya generationer.

Genom sina publikationer, forskningsprojekt och årliga sammankomster håller akademien liv i den folkliga kunskapen – allt det som format Sverige till vad det är idag.

Dess närvaro i Uppsala, med Kronprinsessan Victoria som beskyddare, gör den till både en symbol för kontinuitet och en källa till förnyelse i arbetet med att förstå och värna den svenska själen. Denna gång hade hon med sig prins Daniel vid sin sida också.

Kronprinsessan Victoria besöker Japan och därmed även den världsutställning som hålls i Osaka 2025, Expo 2025 Osaka, Kansai. Besöket markerar både en diplomatisk anknytning mellan Sverige och Japan samt ett intresse från svenska kungahuset för framtidsinriktade frågor som hållbarhet och internationellt samarbete.

Bakgrund

Expo 2025 Osaka, Kansai är en stor världsutställning som arrangeras mellan den 13 april och 13 oktober 2025 på ön Yumeshima i Osaka-bukten, Japan.Temat för utställningen handlar om att utforma framtidens samhälle och liv – en arena för innovation, teknologi och globalt samarbete.

Vikt för Sverige

Besöket av Kronprinsessan Victoria innebär ett starkt symbolvärde:

Hon lyfter fram svensk deltagande och intresse i globala frågor som är centrala för Expo 2025-temat, såsom hållbar utveckling.

Det stärker de bilaterala förbindelserna mellan Sverige och Japan, vilket anges i ett pressmeddelande från den japanska utrikesmyndigheten.

Det speglar kungahusets roll som representant för Sverige internationellt och som stöd för frågor bortom det rent ceremoniala.

Vad kommer hon att göra?

Enligt officiell information kommer Kronprinsessan under sin resa att besöka Expo-området i Osaka.  Detaljerna inkluderar bland annat besök på paviljonger och möten som speglar utställningens fokus på framtid, hållbarhet och teknologisk utveckling. I en artikel från FN:s närvaro på Expo nämns att Victoria deltog i ett samtal kring ett av FN:s globala hållbarhetsmål – mål 14: Liv under vatten.

Betydelsen för Kronprinsessan och kungahuset

För Kronprinsessan Victoria innebär ett sådant besök flera viktiga aspekter:

Det visar hennes engagemang i frågor som ligger utanför de strikt monarkiska uppdragen – exempelvis miljö, hållbar utveckling och internationellt samarbete.

Det stärker kungahusets roll som aktör i global diplomati och samhällsnytta, inte bara nationellt.

Det ger möjlighet att lyfta svenska företag, innovationer och kultur i ett internationellt sammanhang som Expo världsutställningar representerar.

Vad följer härnäst?

Efter besöket kan Sverige potentiellt dra nytta av ökat synlighet inom området hållbarhet och teknologi. Kronprinsessans deltagande kan också inspirera till svensk medverkan och svensk representation i paviljonger och program under Expo 2025. Detta kan i sin tur bidra till långsiktig samverkan mellan Sverige och Japan samt företag och forskning på svensk sida.

Jubileumshögmässa för Visby domkyrka Sankta Maria som 2025 blev 800 år. Mässan gästades bland annat av DD.KK.HH Kronprinsessan och Prins Daniel. På bilden: Kronprinsessparet och ärkebiskop emeritus K.G Hammar.

Visby domkyrka Sankta Maria med besök av kronprinsessan Victoria och prins Daniel

Historia kring rikssalen på Uppsala slott

År 2025 firar Visby domkyrka Sankta Maria sitt 800-årsjubileum, en händelse som uppmärksammas med en stor jubileumshögmässa – en av de mest betydelsefulla kyrkliga högtiderna på Gotland i modern tid. Sankta Maria domkyrka är inte bara en av Sveriges äldsta bevarade kyrkor utan också ett levande andligt centrum med en historia som sträcker sig tillbaka till 1200-talets början, då Visby var en blomstrande hansestad och en knutpunkt för handel och kultur i hela Östersjöregionen.

Historia kring rikssalen på Uppsala slott med Gustav Vasa ätten

Jubileumshögmässan år 2025 markerar 800 år av tro, tradition och gemenskap. Den planeras som en högtidlig och storslagen gudstjänst där musik, liturgi och historia vävs samman för att hedra kyrkans långa liv. Biskopen i Visby stift leder mässan tillsammans med präster, diakoner och körer från hela stiftet. Även representanter från Svenska kyrkans nationella nivå, den gotländska regionen, kulturinstitutioner och inbjudna gäster från internationella kyrkliga sammanhang förväntas delta.

Drottning Mary av Danmark vattnade träd utanför Nordiska museet

Under jubileumshögmässan kommer kyrkans rika historia att stå i centrum. Sankta Maria har genom århundradena varit ett andligt hem för gotlänningar, sjöfarare och pilgrimer. Från att ursprungligen ha byggts som en församlingskyrka för tyska handelsmän på 1200-talet utvecklades den till att bli domkyrka för hela Visby stift år 1572. Genom krig, reformation och tidens gång har kyrkan bevarats och vårdats, och dess ståtliga torn, medeltida valv och vackra glasmålningar vittnar om en plats där både historia och tro har fått leva sida vid sida.

Den hemliga ordern från Spanien

Kungafamiljens apanage 2025

Musiken får en särskilt framträdande roll vid jubileumshögmässan. Domkyrkans körer, organister och inbjudna musiker framför klassiska och nyskrivna verk som speglar både den liturgiska traditionen och den gotländska kulturen. Det planeras även uruppföranden av musik som särskilt komponerats till 800-årsjubileet, vilket ger ceremonin en känsla av både vördnad och förnyelse.

Predikan under jubileumshögmässan kommer att lyfta fram kyrkans betydelse som en plats för möten – mellan människor, generationer och kulturer. Sankta Maria har i åtta sekel varit en symbol för både tro och öppenhet, och dess roll i Visby och på Gotland har alltid gått bortom religionens ramar. Den har varit en kulturell och social mittpunkt, en plats för gemenskap, stillhet och andlig reflektion, men också för musik, konst och samhällsdebatt.

Hur blir man inbjuden till Nobelfesten eller nobelmiddagen?

I samband med jubileet anordnas även en rad kulturella och andliga evenemang under hela året. Det planeras utställningar, konserter, föreläsningar och guidade visningar som berättar om kyrkans historia, arkitektur och roll i Visbys utveckling. Ett särskilt jubileumsljus kommer att tändas under mässan, som symbol för fortsatt liv och framtidstro, och under året väntas tusentals besökare och pilgrimer komma till domkyrkan för att delta i firandet.

H.K.H prinsessan Birgitta avled i dag

Jubileumshögmässan för Visby domkyrka Sankta Maria år 2025 blir därför inte bara en religiös ceremoni utan också en hyllning till Gotlands historia, den svenska kyrkans kontinuitet och den mänskliga förmågan att bevara och förnya sina heliga rum genom seklerna. Den blir en stund av tacksamhet över det som varit, men också en välsignelse för framtiden – en påminnelse om att kyrkan, liksom tron, lever vidare som en kraft i tidens ström.