Historien om den försvunna Anastasia Romanov

Historien om den försvunna Anastasia Romanov är en av 1900-talets mest mytomspunna berättelser. Den verkliga storfurstinnan Anastasia dog troligen tillsammans med sin familj under den ryska revolutionen – men i årtionden trodde (och hoppades) många att hon kanske hade överlevt.

Här är en genomgång av vad som hände, och vilka likheter det fanns mellan den riktiga Anastasia och den kvinna som påstod sig vara hon: Anna Anderson.


🩸 Bakgrund: Romanov-morden 1918

  • Den 17 juli 1918 mördades tsar Nikolaj II, tsarinnan Alexandra och deras fem barn – Olga, Tatiana, Maria, Anastasia och Alexej – av bolsjevikerna i Jekaterinburg.

  • Kropparna begravdes i hemlighet och återfanns inte förrän decennier senare.

  • Eftersom kropparna först saknades, uppstod rykten: hade någon överlevt? Mest kända blev spekulationerna kring Anastasia, 17 år gammal vid dödstillfället.


👤 Anna Anderson – kvinnan som påstod att hon var Anastasia

1920 dök en kvinna upp i Berlin efter ett självmordsförsök. Hon talade knappt, verkade traumatiserad – men började efter en tid påstå att hon var storfurstinnan Anastasia.

Viktiga detaljer:

  • Gick under flera namn, bl.a. Fräulein Unbekannt (”Fröken Okänd”) och senare Anna Anderson.

  • Påstod att hon hade smugglats ut från mordplatsen av en soldat som tyckte synd om henne.

  • Flera av Romanov-släktens tjänare, inklusive hovdamer, sa att hon liknade Anastasia och att hennes uppträdande stämde.

  • Andra släktingar, särskilt de mest aristokratiska, förnekade henne helt.


🔍 Likheter mellan Anna Anderson och Anastasia

Här är några av de mest diskuterade likheterna:

Aspekt Likhet/förklaring
Utseende Många ansåg att hon var mycket lik Anastasia, särskilt ansiktsformen.
Personlighet Uppvisade liknande humor och temperament som Anastasia beskrevs ha.
Språk Talade tyska och lite ryska. Anastasia talade flytande båda språken.
Kunskap Kände till detaljer om hovet, palatset, intern familjedynamik.
Ärr/skador Hade ärr på kroppen, vilket hon hävdade kom från mordförsöket.
Beteende Hade perioder av isolering, nervösa sammanbrott – kanske trauma?

Men:

  • Flera menade att hennes detaljer kunde ha kommit från tidningar eller folk hon mötte.

  • Hon vägrade lämna blodprov och undvek många medicinska kontroller.

  • Hennes ryska var bristfällig.


🧬 DNA avslöjade sanningen

På 1990-talet hittades kvarlevorna från hela Romanovfamiljen, och 2007 även kropparna av Anastasia och brodern Alexej. Genom DNA-tester fastställdes att alla medlemmar i familjen dog 1918.

1994 grävdes också Anna Andersons vävnadsprov upp (från sjukhusarkiv). DNA-test visade:

  • Hon var inte släkt med Romanovfamiljen

  • Hon var nästan säkert en polsk fabriksarbetare vid namn Franziska Schanzkowska, som hade psykiska problem och varit försvunnen under samma period


🧠 Varför trodde (eller ville) folk att hon var Anastasia?

  • Det fanns en psykologisk tröst i att någon överlevde tsarens fall.

  • Hennes karisma, gåtfullhet och lidande väckte empati.

  • Romanovfamiljens öde var så brutalt att hoppet om överlevnad blev en slags symbol för motstånd mot revolutionen.

  • Även i väst fanns fascination för kunglig mystik, drama och förlorade prinsessor.


🎭 Anastasia i populärkultur

  • Filmer som ”Anastasia” (1956) och animerade ”Anastasia” (1997) bygger på myten om att hon överlevde.

  • I verkligheten fanns ingen överlevande storfurstinna – men berättelsen om ”prinsessan som kunde ha klarat sig” lever kvar som legend.


🧾 Sammanfattning

Anna Anderson hade vissa ytliga likheter med Anastasia – i utseende, beteende och vissa minnesdetaljer. Men DNA-bevis visar att hon inte var storfurstinnan. Historien säger dock mycket om människors behov av hopp, identitet och att tro på mirakel, särskilt i tider av brutal förändring.

Vill du att jag gör en dramatisk berättelse i novellform om Anna Andersons liv – eller ett manus för en teaterpjäs kring förhöret med henne? Det kan bli en stark och gripande berättelse.

Hur blir man inbjuden till Nobelfesten eller nobelmiddagen?

Så blir du inbjuden till Nobelfesten

Nobelfesten är en av årets mest prestigefyllda tillställningar i Sverige. Som samlar kungligheter, forskare, politiker och andra framstående gäster från hela världen. Att få en inbjudan är en stor ära. Men dessutom också en exklusiv möjlighet som endast ett fåtal får uppleva. Urvalet av gäster är strikt och baseras på flera olika kriterier. Där å andra sidan Nobelkommittén och andra involverade parter har en central roll.

Så blir du inbjuden till Nobelfesten
Så blir du inbjuden till Nobelfesten

Ett självklart inslag på gästlistan är Nobelpristagarna och deras närmaste

De hyllas för sina banbrytande insatser inom vetenskap, litteratur och fredsarbete. Samt dessutom deras närvaro är festens huvudsakliga syfte. Tillsammans med pristagarna bjuds även representanter från deras akademiska institutioner in. Ofta rektorer, professorer eller andra framstående forskare. På så vis blir hyllade inte bara individen utan också de miljöer som har bidragit till deras framgångar.

Här ser vi kungafamiljen kliver in för att äta nobelmiddagen.
Här ser vi kungafamiljen kliver in för att äta nobelmiddagen.

Kungafamiljen är en självklar del av festen och spelar en viktig ceremoniell roll under evenemanget

Deras deltagande bidrar till att ge Nobelfesten dess formella och högtidliga karaktär. Även representanter från regeringen och Sveriges riksdag blir dessutom bjudna. Däribland statsministern och talmannen, eftersom festen är en betydande nationell händelse.

Dörrarna stängs när gästerna för nobelmiddagen har anlänt för middag på slottet.
Dörrarna stängs när gästerna för nobelmiddagen har anlänt för middag på slottet.

Nobelkommittén och de organisationer som ligger bakom priserna

Som exempelvis Karolinska Institutet, Kungliga Vetenskapsakademien och Svenska Akademien, har också egna gästlistor. De inkluderar framstående personer inom vetenskap, kultur och näringsliv. Att ha gjort betydande insatser inom sitt område kan alltså vara en väg till att få en inbjudan.

Utländska gäster är en viktig del av Nobelfestens internationella prägel

Ambassadörer från olika länder stationerade i Sverige är ofta med på listan. Även ibland bjuder man in internationella dignitärer som har koppling till Nobelpriset eller Sveriges diplomatiska relationer in.

Tyvärr fick vi inte med ansiktet på prinsessan Sofia som fyller 40 år i år. Vi stod lite fel när vi skulle ta vissa av bilderna på nobelfesten och nobelmiddagen.
Tyvärr fick vi inte med ansiktet på prinsessan Sofia som fyller 40 år i år. Vi stod lite fel när vi skulle ta vissa av bilderna på nobelfesten och nobelmiddagen.

För vanliga medborgare är möjligheterna att bli inbjuden begränsade

I vissa fall kan särskilt utvalda personer som gjort sig kända för sitt samhällsengagemang eller sitt bidrag till svensk kultur och vetenskap få en inbjudan. I övrigt är det endast en handfull biljetter som tilldelas allmänheten genom särskilda ansökningsprocesser, vilket gör det extremt svårt att delta som privatperson.

Vackert dekorerad med blommor på alla bord inför nobelmiddagen på Stockholms slott.
Vackert dekorerad med blommor på alla bord inför nobelmiddagen på Stockholms slott.

Däremot är Nobelfesten en exklusiv händelse där inbjudan bygger på prestation, status eller roll i samhället

Kombinationen av vetenskap, kultur och tradition gör tillställningen unik och skapar ett intresse världen över. För de som får äran att delta är det ett minne för livet. Även för alla andra är det en glimt av Sveriges starka engagemang för vetenskap och fred.

Kungen och drottningen träffade den okända prinsen

Föreställningen handlar om Gustav Badin Couschi, en 10-årig barnslav från Karibien som blev en del av den svenska kungafamiljen på 1750-talet.

Gustav Badin Couschi
Kungen och drottningen anländer till kungliga Operan för Gustav Badin Couschi

Badins resa från ön Saint Croix till det svenska hovet är en berättelse om oväntade vändningar och social förändring.

Gustav Badin Couschi
Drottning Silvia går alltid ett steg bakom kungen på alla föreställningar.

Ursprungligen given som en gåva till drottning Lovisa Ulrika, Gustav III mor, adopterades han senare in i kungafamiljen och fick prinsstatus.

Gustav Badin Couschi
Det var kallt så drottningen hade på sin sin favorit poncho.

Gustav Badin, ursprungligen född med namnet Couchi

Han var en mycket intressant och ovanlig figur i svensk historia. Han var född omkring 1747 i Västafrika och kom som barn till Sverige under 1750-talet. Badin blev en del av det svenska hovet efter att ha kommit till Sverige som gåva till drottning Lovisa Ulrika. Man adopterade honom in i hennes hushåll. Namnet ”Badin” var ett smeknamn som betyder ”busunge” eller ”rackare”, vilket speglade hans roll i hovet som en slags underhållare och skämtare. Men han blev också utbildad och respekterad i det kungliga hushållet.

Trots att han började sin resa i Sverige som en exotisk kuriositet. Växte dessutom hans roll vid hovet och han kom att bli en närstående till kungafamiljen. Dessutom särskilt drottning Lovisa Ulrika och hennes son, Gustav III. Badin var mycket bildad och lärde sig att läsa och skriva. Vilket var ovanligt för någon med hans bakgrund på den tiden. Han deltog i hovlivet och fick så småningom en betydande förmögenhet och egendomar. Vilket gör honom till ett av de få exempel på en före detta slav som uppnådde en sådan status i Sverige.

Gustav Badin liv är ett unikt exempel på hur någon som förts till Europa under de dåtida koloniala förhållandena kunde stiga i samhällsstatus. Å andra sidan även om det inte eliminerade de fördomar och särbehandling som han säkerligen upplevde. Han levde hela sitt vuxna liv i Sverige och dog 1822 och hans grav finns i Katarina kyrka i Stockholm.

Badins liv har fått ny uppmärksamhet i modern tid, både inom historieforskningen och i kulturella skildringar, där hans resa speglar både komplexiteten i slaveri och rasfrågor i Europa under 1700-talet och hans unika ställning vid det svenska hovet.