Gustav Badin, ursprungligen född med namnet Couchi

Han var en mycket intressant och ovanlig figur i svensk historia. Han var född omkring 1747 i Västafrika och kom som barn till Sverige under 1750-talet. Badin blev en del av det svenska hovet efter att ha kommit till Sverige som gåva till drottning Lovisa Ulrika. Man adopterade honom in i hennes hushåll. Namnet “Badin” var ett smeknamn som betyder “busunge” eller “rackare”, vilket speglade hans roll i hovet som en slags underhållare och skämtare. Men han blev också utbildad och respekterad i det kungliga hushållet.

Trots att han började sin resa i Sverige som en exotisk kuriositet. Växte dessutom hans roll vid hovet och han kom att bli en närstående till kungafamiljen. Dessutom särskilt drottning Lovisa Ulrika och hennes son, Gustav III. Badin var mycket bildad och lärde sig att läsa och skriva. Vilket var ovanligt för någon med hans bakgrund på den tiden. Han deltog i hovlivet och fick så småningom en betydande förmögenhet och egendomar. Vilket gör honom till ett av de få exempel på en före detta slav som uppnådde en sådan status i Sverige.

Gustav Badin liv är ett unikt exempel på hur någon som förts till Europa under de dåtida koloniala förhållandena kunde stiga i samhällsstatus. Å andra sidan även om det inte eliminerade de fördomar och särbehandling som han säkerligen upplevde. Han levde hela sitt vuxna liv i Sverige och dog 1822 och hans grav finns i Katarina kyrka i Stockholm.

Badins liv har fått ny uppmärksamhet i modern tid, både inom historieforskningen och i kulturella skildringar, där hans resa speglar både komplexiteten i slaveri och rasfrågor i Europa under 1700-talet och hans unika ställning vid det svenska hovet.