Statsbesöket från Norge har bokats om. Äntligen får Kronprinsparet komma till Sverige!
I slutet av januari skulle Kronprins Haakon och Kronprinsessan Mette Marit av Norge besöka Sverige för ett statsbesök där Kronprinsessan Victoria och Prins Daniel skulle stå som värdar. Men på grund av det pandemiska läget behövde man skjuta upp statsbesöket. Och nu har det norska och svenska hovet äntligen meddelat de nya datumen för när statsbesöket kommer äga rum.
Mellan den 2-4 maj kommer Kronprinsessparet stå som värdar för Kronprinsparets besök i Sverige! Syftet med besöket är att forsätta stärka de redan starka banden mellan Sverige och Norge samt fokusera på att skapa nya affärssamarbeten mellan olika aktörer i länderna.
Kronprins Haakon Magnus och kronprinsessan Mette-Marit
Kronprinsparet av Norge består av kronprins Haakon Magnus och kronprinsessan Mette-Marit, som tillsammans utgör ett av Nordens mest kända och folkkära kungliga par. De representerar den moderna norska monarkin, där tradition och samtida värderingar möts i en öppen och medmänsklig stil. Deras liv och arbete präglas av ett djupt samhällsengagemang, internationellt arbete och ett genuint intresse för människor från alla delar av samhället.
Kronprins Haakon Magnus föddes den 20 juli 1973 som son till kung Harald V och drottning Sonja. Han är arvtagare till den norska tronen och utbildad inom statsvetenskap, juridik och utvecklingsstudier. Han studerade vid universitetet i Oslo, senare vid University of California, Berkeley, och även vid London School of Economics, där han tog examen i International Studies. Haakon är känd för att vara reflekterande, lyhörd och humanitärt inriktad. Han har länge engagerat sig i frågor om global utveckling, ungdomars framtid, klimatförändringar och social rättvisa. Som goodwill-ambassadör för FN:s utvecklingsprogram (UNDP) har han rest till många delar av världen för att lyfta fram frågor om fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling.
Kronprinsessan Mette-Marit föddes den 19 augusti 1973 i Kristiansand. Hon växte upp i en vanlig norsk familj, och hennes bakgrund var länge en stor kontrast till det kungliga livet. När paret förlovade sig år 2000 väckte det stor uppmärksamhet, eftersom Mette-Marit var ensamstående mamma till en son, Marius Borg Høiby, och hade levt ett liv långt ifrån kungliga traditioner. Men hennes öppenhet, ärlighet och värme vann snabbt det norska folkets hjärtan. Hon blev officiellt kronprinsessa när paret gifte sig den 25 augusti 2001 i Oslo domkyrka, i en ceremoni som följdes av hela landet.
Mette-Marit har sedan dess vuxit in i sin roll med värdighet och engagemang. Hon har särskilt fokuserat på frågor som rör barn och ungdomars psykiska hälsa, läsning och utbildning, samt kampen mot utanförskap. Hon är också känd för sitt stora intresse för litteratur och är initiativtagare till flera projekt som främjar läsning i Norge. Under senare år har hon drabbats av kronisk sjukdom, lungfibros, vilket har påverkat hennes officiella uppdrag, men hon fortsätter att arbeta i den mån hennes hälsa tillåter, ofta med fokus på frågor som ligger henne varmt om hjärtat.
Kronprinsparet har två gemensamma barn, prinsessan Ingrid Alexandra, född 2004, och prins Sverre Magnus, född 2005. Prinsessan Ingrid Alexandra är nummer två i tronföljden efter sin far och kommer en dag att bli Norges första regerande drottning sedan 1400-talet. Familjen bor på Skaugum i Asker, en herrgård som traditionellt är residens för den norska kronprinsen och hans familj.
Som par har Haakon och Mette-Marit en tydlig gemensam vision om att använda sin position för att skapa positiv förändring. De har under många år byggt upp en nära relation till det norska folket genom sin jordnära framtoning och sitt äkta engagemang. De deltar aktivt i både nationella och internationella projekt, särskilt inom hållbarhet, mänskliga rättigheter och social inkludering. Deras arbete speglar en modern monarki där kunglig värdighet förenas med öppenhet, empati och samhällsnytta.
Kronprinsparet har blivit symboler för ett Norge i förändring – ett land som vårdar sina traditioner men som också blickar framåt med öppenhet och tolerans. De står för ett ledarskap byggt på dialog snarare än distans, och deras sätt att leva och arbeta visar att även kungliga familjer kan vara både mänskliga och moderna, utan att förlora den värdighet som ämbetet kräver.
Foto: Kungliga hovstaterna / Elisabeth Toll, Det kongelige hoff / Jørgen Gomnæs.
Lämna ett svar