Den 9 februari deltog Kungafamiljen i ett digitalt möte med landshövdingarna.

Förra året började Kungafamiljen genomföra länsbesök i Sveriges alla län för att få höra om hur länen påverkats av pandemin. Men också för att uppmärksamma de insatser som gjorts under pandemin. Under det digitala mötet deltog Kungaparet, Kronprinsessparet och Prins Carl Philip samt Sveriges alla landshövdingar.

Under mötet gav varje landshövding en lägesbild av hur pandemin utvecklats i deras län. Det enda länet som inte besökts ännu är Jämtlands län. Men det kommer Kungen och Drottning Silvia att göra den 8 april och besöket kommer äga rum i Östersund.

Varför har man landshövdingar i Sverige?

Landshövdingar i Sverige är statens representanter i länet dvs länsstyrelsen och har en lång historia som sträcker sig tillbaka till 1600-talet. Deras huvudsakliga uppgift är att samordna och leda statens verksamhet på regional nivå och fungera som en länk mellan regeringen och länets invånare. Landshövdingen är chef för länsstyrelsen, som är en myndighet med ansvar för att verkställa nationella mål och lagar inom länet.

Landshövdingens roll är bred och omfattar många områden, bland annat miljö- och naturvård, samhällsplanering, krisberedskap, regional utveckling, kulturarv och folkhälsa. De ska se till att statliga beslut genomförs på ett rättssäkert och effektivt sätt samtidigt som de ofta fungerar som en samordnare mellan olika kommuner och organisationer inom länet. Landshövdingen ska också bevaka länets intressen och ibland agera som en röst gentemot regeringen.

Historiskt sett var landshövdingarnas uppdrag att upprätthålla ordning och säkerhet, sköta beskattning och administrera rättsväsendet. Även om deras arbetsuppgifter har förändrats över tid är det fortfarande en viktig regional maktposition med betydelse för både stat och kommun.

I dag fungerar landshövdingen också som en ceremoniell företrädare vid olika evenemang och invigningar, och rollen är ofta förknippad med en stark lokal närvaro och engagemang för regionens utveckling och välmående.

Allt om svenska kungafamiljen

Därför har man landshövdingar i Sverige för att säkerställa att statens intressen och beslut implementeras lokalt samt för att främja en balanserad och samordnad regional utveckling. De är en viktig del av Sveriges offentliga förvaltning och bidrar till att koppla samman nationella mål med lokala förutsättningar.

Har landshövdingar livvakt?

Landshövdingar i Sverige har normalt inte livvakt. Till skillnad från kungliga personer eller vissa höga statstjänstemän som kan ha skyddspersonal, är landshövdingens roll mer administrativ och ceremoniell, och deras säkerhetsskäl bedöms därför som mindre kritiska.

Det kan dock finnas särskilda situationer eller hotbilder där landshövdingen kan få någon form av skydd eller ökad säkerhet, men det är ovanligt och sker då efter särskild bedömning av säkerhetsmyndigheter. I vanliga fall har de inga personliga livvakter utan förlitar sig på ordinarie säkerhetsrutiner vid offentliga evenemang och tjänsteutövning.

Så kort sagt: landshövdingar har i normalfallet inte livvakter.

Hallwylska palatset

Hallwylska palatset i Stockholm är känt som en magnifik byggnad med rik historia och har under lång tid varit kopplat till familjen von Hallwyl. Det är däremot inte en officiell bostad för någon landshövding. Landshövdingen i Stockholms län bor inte på Hallwylska palatset, utan har vanligtvis andra officiella bostäder eller kontor.

Tessinpalatset landshövdingens residens

Tessinpalatset är ett av de mest betydelsefulla barockpalatsen i Sverige och ligger på Slottsbacken i Gamla stan i Stockholm, alldeles intill Stockholms slott. Palatset uppfördes på 1690-talet av arkitekten och slottsbyggmästaren Nicodemus Tessin den yngre, som ritade det som sitt privata hem och samtidigt som ett uttryck för den nya tidens arkitektur och maktens närhet till kungen. Huset blev en symbol för den höga kultur och den konstnärliga ambition som präglade stormaktstidens slutskede i Sverige.

Byggnaden är ett praktexempel på den italienskt inspirerade barockens formspråk, med tydlig symmetri, monumentala proportioner och en fasad som är både stram och storslagen. Den centrala porten leder in till en gård med kolonnomgärdade sidor, en så kallad cour d’honneur, som var ett nytt inslag i svensk arkitektur vid den tiden. Interiören präglas av pampiga trappor, höga salonger och rik dekor med stuckaturer och målningar. Tessin lät själv utforma både byggnaden och trädgården som en helhetsmiljö där varje detalj samspelade med nästa, något som var mycket modernt för sin tid.

Efter Tessins död 1728 gick palatset i statens ägo och har sedan 1760-talet fungerat som residens för landshövdingen i Stockholms län. Det är alltså här landshövdingen traditionellt bor och tar emot gäster, dignitärer och representanter från både Sverige och utlandet. Tessinpalatset har därmed inte bara ett stort kulturhistoriskt värde utan fungerar också som en levande del av det svenska statsskicket och det offentliga livet i huvudstaden.

Under århundradena har byggnaden genomgått flera restaureringar för att bevara dess ursprungliga karaktär men också för att anpassa den till moderna behov. Mycket av det ursprungliga inredningshantverket finns fortfarande kvar, och palatset räknas som ett av de mest välbevarade exemplen på svensk barockarkitektur. Trädgården bakom huset är liten men elegant, anlagd i fransk stil med geometriska gångar, symmetriska planteringar och en stilla atmosfär mitt i stadens myller.

Tessinpalatset är i dag både en bostad och en representativ byggnad. Det används vid högtidliga mottagningar, diplomatiska sammankomster och officiella middagar. Det är en plats där det historiska Stockholm möter det samtida Sverige. Här finns spåren av 1600-talets konstnärliga ambitioner, men också nutidens krav på öppenhet och offentlig närvaro. Palatset symboliserar kontinuitet, kultur och statlig värdighet – ett hem för den som bär ansvaret för länets högsta civila ämbete, mitt i hjärtat av den stad som en gång byggdes av dess skapare.