Museet Walmstedtska gården i Uppsala är en av stadens mest populära sevärdheter. Beläget i kulturkvarteret Walmstedtska erbjuder museet en unik inblick i livet för en borgerlig familj under 1800-talet. Besökare kan ta en guidad tur genom professor Herman Rydins våning och se hur en välbeställd familj levde under denna tid.

Professorshemmet i Walmstedtska gården i Uppsala är ett av Uppsalas mest intressanta kulturhistoriska museer för den som vill förstå hur livet kunde te sig för högborgerliga familjer under 1800‑talets senare del. Museivåningen är bevarad och rekonstruerad med stor omsorg så att besökaren verkligen ska få känsla för vardagen då, med allt från möbler och textilier till hur rummen användes i praktiken. Egentligen låg deras hem på bottenvåningen, men man har flyttat allt till andra våningen i stället.

Walmstedtska gården ursprungligen uppfördes på mitten av 1800‑talet på uppdrag av professor Lars Peter Walmstedt. Fastigheten består av huvudbyggnad och uthus och har genom tiden inrymt flera professorers bostäder. En av dem var professor Herman Rydin som hyrde våningen från ungefär sekelskiftet mellan mitten och slutet av 1800‑talet. Familjen Rydin bodde där, barnen växte upp där och hemmet sköttes med hjälp av tjänstefolk som husan och kökspersonalen.

Våningen är indelad i sex rum och kök och visar ett högborgerligt hem utan moderna bekvämligheter som rinnande vatten eller egen WC, vilket gör att man verkligen ser hur vardagen krävde annan sorts planering och arbete än i dagens hushåll. Salongen och matsalen är inredda med elegans och stil, möbler och prydnadssaker speglar det estetiska ideal som rådde bland borgarklassen. Man ser också hur arbetsrummet användes och hur barnen levde sina liv i sina rum, vilket ger en levande bild av familjelivet på den tiden.

Museet har rekonstruerats med hjälp av personer som forskat på familjen Rydin, arkitektoniska ritningar, fotografier från sekelskiftet och andra historiska källor. Många föremål är donerade av allmänheten för att fylla våningen med autenticitet. Textilier, silver, porslin, mattor och vardagsföremål som användes dagligen finns på plats och representerar den tidens smak och levnadssätt.

Under olika tider på året lyfts Professorshemmet fram med guidade visningar, öppet hus och specialprogram för barn och ungdomar. Under julen dekoreras våningen enligt gammalt bruk och besökaren kan uppleva hur ett julfirande såg ut i ett borgarhem förr i tiden. Museipedagoger klär sig ibland tidsenligt och berättar om detaljer som ljud, dofter och hur ljuset föll in i rummen, allt för att göra upplevelsen så verklig och närvarande som möjligt.

Detta museum erbjuder även pedagogisk verksamhet för skolor och grupper, där elever får fundera över frågor som hur man levde, vilka roller familjen hade, hur tjänstefolkens liv såg ut och hur samhällsstrukturen formades under den här perioden. Professorshemmets betydelse ligger inte bara i att bevara ett hem och föremål utan i att ge insikter i sociala villkor, teknikutveckling och hur människors vanor och ideal förändrats.

När man besöker Professorshemmet blir det tydligt att det handlar om mer än bara möbler och gamla väggar. Det är en berättelse om människor och deras livsvillkor, om hur man formade hemmet både praktiskt och estetiskt, om separationen mellan det privata och det offentliga, och om hur rikedom och status manifesterade sig i livets små och stora detaljer. Det är också en plats där dåtid och nutid möts och där man som besökare kan reflektera över hur mycket som förändrats och vad som består.

När frun Nora i huset gick bort fick hennes syster komma dit och ta hand om alla barnen. På den tiden var det så man gjorde om någon gick bort fick man ansvar över deras barn och dessutom fick bo med dem livet ut.

Allt om svenska kungafamiljen