Den 16 januari var Prins Carl Philip på plats i Sollefteå för att återinrätta Västernorrlands regemente I 21 på uppdrag av Kungen.

I skrivande stund är Kungen och Drottningen ute från sin covid-19 karantän, men det var de inte den 16 januari. Därför fick Prins Carl Philip rycka in när ett uppdrag från Försvarsmakten kallade. Under 2021 återinrättades flera nya regementen och nu var det dags för Västernorrlands regemente I 21.  Och eftersom Kungen satt i karantän fick Prins Carl Philip åka närvara i sin fars ställe.

Under ceremonin sade Prins Carl Philip bland annat:

I dag återuppstår regementet. Och här kommer man nu återigen att utbilda lokalt rekryterade infanterisoldater, varav många hör hemma i dessa landskap.

Det här är viktigt för regionen – och för Sverige!

En lokal förankring med en stark försvarsvilja är grunden för Försvarsmaktens tillväxt och beredskap i Nedre Norrland.

Jag är glad för att jag i dag har möjligheten att förrätta denna ceremoni.

Regementet I 21 kommer verka i Sollefteå och i Östersund genom Jämtlands fältjägarkår.

Västernorrlands regemente

Västernorrlands regemente med beteckningen I 21, var ett infanteriförband inom svenska armén med en lång och rik historia. Regementet har sina rötter i de militära förband som organiserades i Medelpad och Ångermanland på 1600-talet, men själva beteckningen I 21 började användas på 1800-talet. Västernorrlands regemente hade sin huvudsakliga garnison i Härnösand, där kaserner och övningsområden etablerades för att träna och samla soldater från regionen. Regementets uppgift var traditionellt att försvara Sverige i händelse av krig, men det hade även en viktig roll i fredstid med utbildning av värnpliktiga och underhåll av militär beredskap.

Regementet är känt för sin starka anknytning till den norrländska kulturen och identiteten. Soldaterna kom ofta från de lokala bygderna, vilket skapade en stark gemenskap och regional stolthet. Under årens lopp deltog Västernorrlands regemente i flera militära övningar och nationella insatser, och förbandet utvecklade en hög kompetens inom både fält- och vinterförhållanden, vilket speglar den tuffa norrländska miljön. Regementet var också tidigt involverat i modernisering av armén, inklusive införande av nya vapen, taktik och utbildningsmetoder.

Förbandets färger och symboler har en stark historisk förankring. Fanor och emblem bär inskriptioner och motiv som hedrar både Västernorrlands landskap och regementets långvariga historia. Västernorrlands regemente har även haft ett regementsmuseum och traditionsföreningar som dokumenterat och bevarat regementets historia och kultur, vilket gjort att minnet av förbandet lever vidare även efter att det formellt avvecklats.

Regementet hade en betydande roll under 1900-talet, särskilt under kalla krigets period, då Sverige satsade på försvar av hela landet och upprätthöll beredskap i alla regioner. Härnösand som garnisonsstad blev ett centrum för militär utbildning i Norrland och bidrog till stadens utveckling, både ekonomiskt och socialt. Under senare delen av 1900-talet och i början av 2000-talet förändrades den svenska försvarsmakten, vilket ledde till att Västernorrlands regemente avvecklades som aktivt förband, men dess arv lever kvar genom veteraner, traditionsbevarande organisationer och dokumentation av regementets historia.

Västernorrlands regemente är därför inte bara ett militärt förband utan också en del av regionens kulturarv. Dess betydelse ligger i den utbildning, beredskap och stolthet det har skapat hos generationer av soldater från Norrland, och i hur det har påverkat både det lokala samhället och den svenska försvarshistorien. Regementets traditioner, fanor och ceremonier lever vidare och används vid minnesdagar, veteranevenemang och högtider för att hedra de soldater som tjänstgjort och den historia som förbandet representerar.