Kungaparet tillsammans med statsrådet Lena Hallengren och statssekreterare Maja Fjaestad. Foto: Jonas Ekströmer/TT
Tisdagen den 15 september mötte Kungen och Drottningen statsrådet Lena Hallengren.
Vid mötet inledde socialminister Lena Hallengren med att berätta om situationen av covid-19-pandemin i Sverige och Europa. Socialministern beskrev även regeringens arbete tillsammans med ansvariga myndigheter för att säkerställa att Sverige har en god beredskap för att hantera pandemin framöver.
Som avslutning berättade socialministern om det nära nationella och internationella samarbetet om framtagandet av ett vaccin.
Kungafamiljen och covid-19-pandemin
Kungafamiljen är angelägen om att visa sitt stöd för de insatser som görs i olika delar av samhället för att bekämpa covid-19-pandemin.
Genom samtal, digitala möten och besök informerar sig Kungafamiljen om hur pandemin påverkar Sverige.
Besök planeras utifrån rådande rekommendationer och med en strävan att inte i onödan ta verksamheternas tid och resurser i anspråk.
Kronprinsessparet på väg till ett rundabordssamtal med Generation Pep i Gävle. Foto: Pelle T Nilsson/SPA
Fredagen den 11 september besökte Kronprinsessan och Prins Daniel Gävle och Sandviken tillsammans med Generation Pep. Under dagen fick Kronprinsessparet träffa representanter från kommun och skola i Gävleborg för att tala kring utmaningar och möjligheter som finns kopplat till barn och ungas fysiska hälsa.
Besöket inleddes i Gävle där landshövding Per Bill stod värd för ett rundabordssamtal som leddes av Carolina Klüft, verksamhetschef vid Generation Pep.
Runt 30 personer som arbetar med barn och ungas hälsa i länet deltog i samtalet. Under rundabordssamtalet diskuterades frågor kring utmaningar och möjligheter kopplat till barn och ungas fysiska hälsa.
Kronprinsessparet på Rapatac i Sandviken. Foto: Pelle T Nilsson/SPA
Kronprinsessparet i musikstudion på Rapatac. Foto: Pelle T Nilsson/SPA
Besök hos Rapatac och Fritidsbanken
Under eftermiddagen besökte Kronprinsessparet, landshövdingen och Carolina Klüft Rapatac och Fritidsbanken i Sandviken.
Besöket hos Rapatac inleddes med att grundaren Moussa N’Diaye och Anna Podgorsek berättade om verksamheten. Rapatacs syfte är att ge barn och ungdomar goda förutsättningar till en trygg och meningsfull uppväxt. Barnen som deltar i verksamheten erbjuds hjälp med skolarbete och möjlighet till stimulerande fritidssysselsättning samt att utveckla förmågan att ta ansvar för sina handlingar.
Under besöket träffade Kronprinsessparet barn och ungdomar som deltar i Rapatacs verksamhet.
Kungaparet besökte Rapatac år 2013.
Som avslutning i Sandviken besökte Kronprinsessparet Fritidsbanken där David Mathiasson och Ohans Basmajian berättade om verksamheten.
Fritidsbanken är som ett bibliotek fast med sport- och fritidsprylar. Här kan man låna utrustning för en aktiv fritid, som till exempel skidor, skridskor, inlines, flytvästar, snowboards och mycket mer. Alla kan låna och allt är gratis. Fritidsbanken finns på flera platser i landet.
Kronprinsessparets stiftelse har beviljat stöd till Fritidsbanken.
Prins Daniel och Anna Omstedt under Prins Daniels Entreprenörsdag. Foto: Eric Cronberg/IVA
Måndagen den 14 september deltog Prins Daniel i Prins Daniels Digitala Entreprenörsdag – ett digitalt forum som samlade unga entreprenörer från hela Sverige. Forumet arrangerades av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) och Prins Daniels Fellowship.
Vid årets entreprenörsdag deltog nominerade unga entreprenörer, adepter & mentorer i Prins Daniels Fellowships mentorskapsprogram, samt Prins Daniels Fellowships inspiratörer, sponsorer och samarbetspartners.
I sitt inledningstal tog Prinsen upp den pågående covid-19-pandemin och hur den har påverkat svenska företag:
”Jag vet att det är många som har det riktigt tufft just nu. Men trots det måste jag bara säga att jag är så oerhört imponerad av den kraft som svenska företag och företagare ändå har visat under den här krisen. Det finns en beredskap att ställa om, och en vilja att bidra, som är djupt respektingivande.”
Moderator för dagen var Anna Omstedt och talade gjorde bland andra Stina Ehrensvärd (Yubico), Peter Carlsson (Northvolt) och Elin Kling (Totêm). I inledningen av dagen förde även Prins Daniel ett samtal med Daniel Ek, grundare av Spotify.
Som avslutning på Prins Daniels digitala entreprenörsdag fördes rundabordssamtal mellan entreprenörer, inspiratörer och mentorer.
Om Prins Daniels Fellowship
Prins Daniels Fellowship och entreprenörskapsprogram syftar till att inspirera unga människor att bli entreprenörer och att stötta ett antal företag genom mentorskap. Projektet är ett långsiktigt samarbete mellan Prins Daniel och Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA).
Projektet lanserades i januari 2013.
Prins Daniels Fellowship har samlat en grupp framgångsrika entreprenörer och företagsledare i ett expertråd som besöker gymnasieskolor, universitet och högskolor i Sverige för att inspirera unga människor och berätta om sina erfarenheter som entreprenörer. Läs mer om Prins Daniels Fellowship.
Om IVA
Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, är en fristående akademi som till nytta för samhället främjar tekniska och ekonomiska vetenskaper samt näringslivets utveckling. I samarbete med näringsliv och högskola initierar och föreslår IVA åtgärder som stärker Sveriges kompetens och konkurrenskraft
Prins Daniel fotograferad i Gustav III:s paviljong i Hagaparken. Foto: Elisabeth Toll/Kungl. Hovstaterna
I dag, den 15 september, fyller H.K.H. Prins Daniel 47 år.
Olof Daniel, Prins av Sverige, Hertig av Västergötland, föddes den 15 september 1973 i Örebro. Han är yngsta barn till Ewa Westling och Olle Westling.
Prins Daniel förlovade sig med Kronprinsessan på Kungliga slottet i Stockholm i februari 2009. Vigseln ägde rum den 19 juni 2010 i Storkyrkan i Stockholm.
Prins Gabriel invigde Prins Gabriels rastplats i Säterdalens naturreservat i Säter. Foto: Kajsa Kilström/Länsstyrelsen i Dalarnas län
Torsdagen den 27 augusti besökte Prins Gabriel, hertig av Dalarna, Säterdalens naturreservat för att inviga sin dopgåva. Prins Carl Philip och Prinsessan Sofia närvarade också under besöket.
I samband med sitt dop mottog Prins Gabriel, hertig av Dalarna, en dopgåva från dalfolket.
Gåvan bestod av Prins Gabriels rastplats i Säterdalens naturreservat samt Prins Gabriels skidspår för barn i Koppångens naturreservat i Orsa.
I sällskap av Prins Carl Philip, Prinsessan Sofia, Dalarnas landshövding Ylva Thörn, Säters kommunalråd Mats Nilsson och kommundirektör Marita Skog invigde Hertigen av Dalarna i går rastplatsen.
På grund av rådande pandemi genomfördes invigningen i ett mindre sällskap.
Tillgänglighetsanpassad led
Leden som leder fram till rastplatsen är tillgänglighetsanpassad. Längs leden finns en fågelby med färgglada fågelholkar. Prins Gabriel målade under besöket en holk tillsammans med sina föräldrar.
Rastplatsen är nu öppen för alla att besöka
Prins Gabriels rastplats, och i vinter även Prins Gabriels skidspår, är nu öppna för alla att besöka.
Kronprinsessparet i samtal med Svensk scenkonsts Mikael Brännval och Teaterförbundets Mika Romanus. Foto: Jonas Ekströmer/TT
Torsdagen den 10 september mötte Kronprinsessan och Prins Daniel Svensk scenkonsts verkställande direktör Mikael Brännvall och Teaterförbundets för scen och film förbundsdirektör Mika Romanus.
Under mötet fick Kronprinsessparet information om hur covid-19-pandemin har drabbat scenkonstens företag, institutioner och yrkesverksamma. Romanus och Brännvall redogjorde också för de åtgärder som har vidtagits för att lindra krisens effekter och hur dessa har fungerat.
Kronprinsessparet informerades avslutningsvis om olika kreativa initiativ som tagits för att komma ut med scenkonst till publiken under rådande förutsättningar samt branschens förberedelser för en säker omstart.
Kronprinsessan och Prins Daniel med Svensk scenkonsts verkställande direktör Mikael Brännvall och Teaterförbundets för scen och film förbundsdirektör Mika Romanus. Foto: Jonas Ekströmer/TT
Om Svensk scenkonst
Svensk scenkonst är en bransch- och arbetsgivarorganisation för verksamheter inom professionell scenkonst. Organisationen representerar över 100 teatrar, orkestrar, operahus, danskompanier, regionmusikorganisationer, produktionsbolag och andra verksamheter inom den svenska scenkonsten.
Om Teaterförbundet för scen och film
Teaterförbundet för scen och filmär ett fackförbund inom scen- och filmbranschen. Medlemmarna är yrkesverksamma upphovsmän, artister, teknisk och administrativ personal inom svensk teater, film, radio, TV och bio. Förbundet organiserar både löntagare och egenföretagare. Bland medlemsgrupperna finns bl.a skådespelare, regissörer, sångare, dansare, scenografer/kostymdesigner samt tekniker och hantverksyrken.
Varför har man landshövding och vad är deras uppgift?
En landshövding är en statlig representant och chef för länsstyrelsen i ett län i Sverige. Rollen har historiska rötter, men landshövdingen fyller fortfarande viktiga funktioner i dagens samhälle. Här är en förklaring till varför man har landshövdingar och vilka deras uppgifter är:
Varför har man landshövding
Varför har man en landshövding?
Länsstyrelsens ledare: Landshövdingen är chef för länsstyrelsen. Dessutom som är statens regionala myndighet i länet. Genom denna roll så säkerställer man att regeringens beslut och politik genomförs på regional nivå.
Sambandslänk mellan stat och region: Landshövdingen fungerar som en länk mellan staten och regionen/länet. Detta gör det möjligt att anpassa statliga beslut till lokala förhållanden och behov.
Symbolisk funktion: Landshövdingen har också en ceremoniell roll och representerar. Dessutom både staten och länet i olika sammanhang. Vilket stärker samhörigheten mellan nationella och regionala institutioner.
Landshövdingens uppgifter
Landshövdingens roll är mångfacetterad och inkluderar både administrativa och representativa funktioner:
Ledare för länsstyrelsen
Genomföra statlig politik: Länsstyrelsen hanterar frågor som miljöskydd, samhällsplanering, krisberedskap, djurskydd, och integration. Landshövdingen leder dessutom detta arbete.
Samordning: Landshövdingen ser till att olika aktörer inom länet (kommuner, företag, organisationer) samarbetar effektivt för att nå gemensamma mål.
Representera staten i länet
Statens ansikte utåt: Landshövdingen representerar regeringen och staten i officiella sammanhang i länet. Däremot till exempel vid invigningar, jubileer, eller statsbesök.
Förmedla lokala perspektiv till regeringen: Landshövdingen rapporterar tillbaka till regeringen om länets utmaningar och behov, vilket hjälper staten att fatta bättre beslut.
Främja regional utveckling
Stöd till näringsliv och hållbarhet: Landshövdingen arbetar för att främja länets ekonomiska utveckling. Dessutom ofta med fokus på hållbarhet, innovation och samverkan mellan näringsliv, akademi och offentliga aktörer.
Miljö och klimat: Landshövdingen är ofta en drivande kraft i arbetet med miljöfrågor. Å andra sidan eftersom länsstyrelsen har ansvar för naturvård och klimatstrategier.
Ceremoniella uppgifter
Värdskap för besök: Vid statsbesök, kungliga besök eller andra viktiga evenemang i länet är landshövdingen värd och välkomnar gästerna.
Traditioner och representation: Landshövdingen deltar i traditionella och symboliska evenemang som stärker den lokala identiteten.
Historisk bakgrund
Ursprung på 1600-talet: Landshövdingämbetet blev dessutom skapad under 1600-talet av kung Gustav II Adolf för att stärka kungamakten och centraliseringen av Sverige. Då hade landshövdingen mer makt och fungerade som en kungens representant för att hålla kontroll över länet.
Från kontroll till samarbete: Idag har rollen blir dessutom utvecklad och fokuserar mer på samarbete, samordning och att agera bro mellan staten och lokala samhällen.
Exempel på viktiga frågor för landshövdingar
Klimat- och miljöfrågor (t.ex. arbete med länets energiomställning).
Hantering av samhällskriser som naturkatastrofer eller pandemier.
Samordning av olika samhällsaktörer för att främja utveckling och integration.
Bevarande av kulturarv och naturreservat i länet.
Utnämning av landshövding
Av regeringen: Landshövdingen utses av regeringen och har ofta en bakgrund inom politik, näringsliv eller offentlig förvaltning.
Mandatperiod: Tjänsten är tidsbegränsad, ofta på 6 år, men kan förlängas.
Sammanfattning
Landshövdingen är en viktig länk mellan staten och regionerna, med ansvar för att leda länsstyrelsen, representera regeringen, och främja länets utveckling. Även om rollen har sina historiska rötter, fyller landshövdingen fortfarande en relevant funktion i dagens moderna samhälle genom att arbeta för hållbar utveckling, samordning och lokal representation.
Kungaparet och Kronprinsessparet i digitalt möte med Sveriges landshövdingar
Torsdagen den 10 september höll Kungen, Drottningen, Kronprinsessan och Prins Daniel ett digitalt möte med Sveriges samtliga landshövdingar.
Landshövdingen i Västmanlands län samt landshövdingegruppens inledde mötet med att ge en allmän överblick avseende läget i länen. Dessutom under den pågående covid-19-pandemin. Därefter redogjorde varje landshövding för situationen i respektive län.
Kungliga besök till Sveriges samtliga län
Med anledning av de påfrestningar som hela Sverige genomgår till följd av den pågående pandemin besöker medlemmar i Kungafamiljen, på Kungens initiativ. Sveriges 21 län under hösten 2020 och våren 2021. Kungen har beslutat att besöken delas upp mellan Kungaparet, Kronprinsessparet och Prinsparet.
Vid mötet deltog Sveriges samtliga landshövdingar
Sten Nordin, Blekinge län
Ylva Thörn, Dalarnas län
Anders Flanking, Gotlands län
Per Bill, Gävleborgs län
Brittis Benzler, Hallands län
Jöran Hägglund, Jämtlands län
Helena Jonsson, Jönköpings län
Cecilia Schelin Seidegård (vik), Kalmar län
Maria Arnholm, Kronobergs län
Björn O. Nilsson, Norrbottens län
Anneli Hulthén, Skåne län
Sven-Erik Österberg, Stockholms län
Beatrice Ask, Södermanlands län
Göran Enander, Uppsala län
Georg Andrén, Värmlands län
Helene Hellmark Knutsson, Västerbottens län
Berit Högman, Västernorrlands län
Minoo Akhtarzand, Västmanlands län
Anders Danielsson, Västra Götalands län
Maria Larsson, Örebro län
Carl Fredrik Graf, Östergötlands län
En landshövding är en hög politisk representant för den svenska staten på regional nivå
Samt har dessutom ett antal viktiga uppgifter att utföra. Genom historien har rollen som landshövding förändrats och anpassats till dagens samhälle och samhällsbehov.
En av de viktigaste uppgifterna för en landshövding är att vara regeringens representant i länet och fungera som en länk mellan den regionala och den nationella nivån. Landshövdingen har därför en viktig roll. Dessutom när det gäller att föra dialog och samarbete mellan centralregeringen och de regionala aktörerna såsom landsting, kommuner och näringsliv.
En annan viktig uppgift för en landshövding är att vara ansvarig för den statliga förvaltningen i länet
Det innebär dessutom att landshövdingen har det övergripande ansvaret för att statens myndigheter och verksamheter i länet fungerar på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Landshövdingen ska å andra sidan även se till att lagar och förordningar blir följda och att medborgarna får den service och hjälp de har rätt till.
Dessutom har en landshövding en viktig roll när det gäller att företräda det svenska samhället gentemot omvärlden
Landshövdingen har då en diplomatisk roll och ska främja svenska intressen i internationella sammanhang. Det kan handla om att främja handel och samarbete dessutom mellan olika länder, att representera Sverige vid internationella konferenser och möten samt att främja kulturella och politiska relationer med andra länder.
Sammanfattningsvis kan man säga att en landshövding har en mycket bred och ansvarsfull roll som spänner över både politiska, administrativa och diplomatiska områden. Genom att företräda den svenska staten på regional nivå och säkerställa att statens verksamheter fungerar på ett dessutom mycket effektivt sätt spelar landshövdingen en central roll i att säkra en välfungerande och stabil samhällsstruktur.
