Serafimerringning är en svensk ceremoni som anordnas av Kungliga Serafimerorden, Sveriges äldsta och mest prestigefyllda ordenssällskap som instiftades 1748 av kung Fredrik I. Ceremonin går ut på att ringa i kyrkklockorna vid särskilda högtidliga tillfällen för att hedra de medlemmar av orden som har avlidit under året. Traditionen är både en hyllning till de avlidna och ett uttryck för ordens historiska och kulturella betydelse i Sverige.

Serafimerringning äger vanligtvis rum i samband med begravningsdagen eller årsminnet för de avlidna medlemmarna och genomförs ofta vid Kungliga slottskyrkan eller Storkyrkan i Stockholm, där ordensmedlemmarna samlas. Ringen symboliserar respekt, tacksamhet och gemenskap inom ordenssystemet och är en del av de många ceremonier som upprätthåller Serafimerordens traditioner och kulturarv.

Kring Serafimerringning samlas medlemmar i ordensdräkt eller med symboler som markerar deras medlemskap. Klockringningen utförs av kyrkklockare och sker på ett särskilt, ofta ritualiserat sätt som är fastlagt i ordens traditioner. Det är ett stillsamt och högtidligt tillfälle som ger deltagarna möjlighet att reflektera över medlemmarnas insatser och engagemang för Sverige samt deras roll inom ordensgemenskapen.

Serafimerringning är alltså både en ceremoniell akt och en symbol för kontinuitet och tradition inom Kungliga Serafimerorden. Den fungerar som ett sätt att hedra de avlidna medlemmarna, upprätthålla ordens identitet och visa respekt för den historiska och kulturella betydelse som orden har haft i det svenska samhället sedan 1700-talet.