12.50: Fredspriset delas ut i Oslo. Sänds 12.50-ca14.15 i SVT1/Play. Ceremonin startar 13.00. Kommentator Katia Elliott.
15.55: Prisutdelning i Konserthuset. Sänds 15.55-17.30 i SVT1/Play. Ceremonin startar 16.00. Programledare: Ted Wigren. Kommentator internationella sändningen: Alexander Norén.
18.00: Inför banketten. Sänds 18-19 i SVT2/Play. Programledare Alex Letic och Pernilla Månsson Colt.
19.00: Nobelbanketten. Sänds 19-20 i SVT2/Play och 20.00-ca 23.40 i SVT1/Play. Programledare Jessika Gedin, Victoria Dyring, Pernilla Månsson Colt. Kommentator Cecilia Gralde tillsammans med Gustav Källstrand, nobelexpert.
Här hittar du nyheter om svenska kungafamiljen
Prinsessan Sofia var inte med då prinsessan Ines fortfarande är väldigt liten så hon var hemma och mammaledig.
Klädkoden för både män och kvinnor
Vid Nobelfesten 2025 gäller klädkoden högtidsdräkt. För män innebär detta vanligtvis att bära frack, komplett med vit väst och vit fluga. Kvinnor ska bära hellång aftonklänning. Alternativt kan både män och kvinnor välja att bära sina respektive nationella folkdräkter.
Vad fick gästerna äta på nobelmiddagen
De som lagar maten till årets bankett är kockarna Tommy Myllymäki, Pi Le och Frida Bräcke. Tommy Myllymäki är flerfaldigt prisad, har ägt och drivit flera restauranger och skrivit ett antal kokböcker. Frida Bräcke har tre år i rad blivit utsedd till ”Konditorernas konditor”. Hon driver eget konditori och har innan dess jobbat på flera stjärnkrogar. Pi Le har varit med och tagit guld och silver med juniorkocklandslaget, nu tillsammans med Tommy Myllymäki och driver stjärnkrogen Aira.
Så är det att jobba för kungafamiljen, jag har själv träffat dem
Tommy Myllymäki
Tommy Myllymäki är en av Sveriges mest välrenommerade kockar. Han har tävlat framgångsrikt i Bocuse d’Or, där han vunnit både silver och brons, och är känd för sin eleganta, nordiska matlagning med tydlig råvarufokus. Han har drivit flera restauranger, bland annat på restauranggruppen Svenska Brasserier och har varit en central figur i utvecklingen av modern svensk gastronomi. Myllymäki är även kokboksförfattare och uppskattad TV-kock.
Pi Le
Pi Le är en svensk konditor och dessertkreatör som blivit allt mer uppmärksammad i den nordiska gastronomin. Hon har arbetat på flera välkända restauranger och är känd för sin tekniska precision, visuellt slående presentationer och smakbalanser som kombinerar nordiska ingredienser med internationella influenser. Pi Le har profilerat sig i tävlingar och olika gastronomiska sammanhang där hon lyfter fram hantverk, estetik och nytänkande inom desserter.
Frida Bräcke
Frida Bräcke är en svensk kock som under de senaste åren fått uppmärksamhet för sitt arbete i kök med fokus på hållbarhet, kreativ råvaruhantering och modern nordisk matlagning. Hon tillhör den nya generationen svenska kockar som kombinerar teknisk skicklighet med ett tydligt engagemang för klimat, säsong och lokala producenter. Bräcke har medverkat i tävlingssammanhang och står för en stil som ofta beskrivs som både lekfull och genomtänkt.
Prinsessan Sofia och prins Carl Philips innersta krets
Till middagen väntas cirka 1300 gäster, bland dem pristagarna och deras familjer, kungafamiljen, representanter från regeringen och riksdagspartierna, samt 200 studenter från hela landet. Ungefär 130 personer jobbar i servisen.
Förutom hintar om Karljohansvamp och slånbär hölls menyn hemlig fram till bankettens start. Nu kan den dock presenteras i sin helhet:
Förrätt: Soppa på Karljohansvamp serveras med bunden sallad på odlade svenska svampar, Almnäs Tegel, ingefärsolja och svart vintertryffel. Tryffelsmör och hårt bröd smaksatt med Karljohansvamp.
Varmrätt: Piggvar färserad med pilgrimsmussla och sockertång, rostad rotselleri glaserad med libbsticka, smörkokt potatis och silverlök smaksatt med muskot. Serveras med buljongkokt savojkål, purjolök och champinjoner samt en smörsås på fermenterad rosenkvitten och Ingrid Marie-äpplen.
Efterrätt: Sorbet på svenska slånbär smaksatt med apelsin, kryddpeppar och nejlika. En bakad färskostkräm med bourbonvanilj och brynt smörkaka. Kärnmjölkskaramell och ett krisp på bovete och havre. Serveras med en consommé på skogshallon smaksatt med enskott.
Kronprinsessans besök och utdelningen av Stora forskningspriset i veterinärmedicin
Blommor som varje år påminner om Alfred Nobel
Staden San Remo i Italien, där Alfred Nobel tillbringade sina sista år, donerar traditionellt blommorna till festen.
Floristen Per Benjamin är ansvarig för blomsterarrangemanget för elfte året i rad.
En röd tråd kommer vara sensommar och skördetid, men något exakt tema har inte offentliggjorts.
– Jag jobbar hellre med harmoni i färgerna än kontrast, sade han till SVT inför banketten.
Prins Carl Philip besökte Luleå för inblick i livsmedelsförsörjning
Artisterna som uppträdde på Nobelfesten 2025
Kompositören Jacob Mühlrad är ansvarig för årets divertissement på Nobelbanketten.
Han kommer bland annat ha världspremiär för ett verk tillägnat årets Nobelpristagare, som är influerat av kvantfysik, och kommer även att tolka låtar av Swedish House Mafia.
Två av gruppens medlemmar, Steve Angello och Sebastian Ingrosso, finns på plats i Blå hallen.
I divertissementet medverkar även Stockholm Concert Orchestra under ledning av Sofia Winiarski.
Under banketten uppträder även artister varje år. Vilka artisterna är i år är ännu inte avslöjat.
Vilka får Nobelpriset 2025? Här är årets pristagare
Nobels fredspris: Maria Corina Machado
María Corina Machado är en framträdande venezuelansk politiker och en av de mest välkända kritikerna av regeringarna under Hugo Chávez och Nicolás Maduro. Hon har under flera år varit en central figur inom den demokratiska oppositionen och har arbetat för fria val, mänskliga rättigheter och marknadsekonomiska reformer i Venezuela.
Nobelpriset i fysik: John Clarke, Michel H. Devoret och John M. Martinis
Kronprinsessan vid Riksmusei vänners 100-årsjubileum
John Clarke
John Clarke är en brittisk-amerikansk fysiker känd för sina banbrytande bidrag till utvecklingen av supraledande kvantinterferensenheter (SQUIDs). Dessa extremt känsliga magnetometrar har fått stor betydelse inom både grundforskning och praktiska tillämpningar, såsom medicinsk magnetometri och geofysik. Clarke har haft en lång akademisk karriär vid University of California, Berkeley, och är en central gestalt inom experimentell kvantteknologi.
Michel H. Devoret
Michel H. Devoret är en fransk fysisk teoretiker och experimentell fysiker som specialiserat sig på kvantinformation och supraledande kvantkretsar. Han är professor vid Yale University och en av världens ledande forskare inom konstruktion av kvantbitar (qubits) baserade på Josephson-junktioner. Devoret har varit med och utvecklat flera av de tekniker som ligger till grund för moderna supraledande kvantdatorer och är en tongivande teoretisk röst inom kvantberäkning.
John M. Martinis
John M. Martinis är en amerikansk kvantfysiker som blivit särskilt känd för sitt arbete med supraledande kvantprocessorer. Han ledde tidigare Googles kvanthårdvarugrupp och spelade en nyckelroll i utvecklingen av det kvantsystem som 2019 uppnådde den så kallade kvantöverlägsenheten – ett experiment där en kvantdator utförde en beräkning snabbare än någon klassisk superdator. Martinis har även haft en framträdande akademisk karriär vid University of California, Santa Barbara.
Kronprinsessan deltog Kungl. Gustav Adolfs akademiens högtidssammankomst
Nobelpriset i kemi: Susumu Kitagawa, Richard Robson och Omar M. Yaghi
Susumu Kitagawa
Susumu Kitagawa är en japansk kemist och en av pionjärerna bakom metall-organiska ramverk (MOF:er). Han är känd för sitt arbete med koordinationspolymerer och porösa material, särskilt konceptet ”soft porous crystals”, där porositeten kan förändras dynamiskt beroende på yttre stimuli. Kitagawa har varit central för att etablera MOF:er som ett viktigt forskningsfält inom materialkemi och har lett flera internationellt uppmärksammade projekt vid Kyoto University. Hans forskning har stor betydelse för gaslagring, katalys och separationsprocesser.
Richard Robson
Richard Robson är en australiensisk kemist som tidigt utvecklade strukturella principer för koordinationsnätverk – fundamentet för det som senare blev MOF-forskningen. På 1980- och 1990-talen publicerade han några av de första systematiska exemplen på tredimensionella metall-ligand-nätverk. Dessa arbeten lade grunden för förståelsen av hur stabila porösa strukturer kan byggas upp på ett förutsägbart sätt. Robsons forskning betraktas ofta som en av de allra första byggstenarna i det moderna MOF-fältet.
Omar M. Yaghi
Omar M. Yaghi är en amerikansk-marockansk kemist och den mest citerade forskaren inom MOF-området. Han myntade själva termen metal–organic frameworks och utvecklade flera av de mest ikoniska MOF-strukturerna, inklusive HKUST-1, MOF-74 och ZIF-material. Yaghi introducerade även det bredare konceptet retikulär kemi, principen att konstruera material genom att koppla samman molekylära byggstenar i kontrollerade nätverk. Hans arbete har haft enorm inverkan på tillämpningar som koldioxidinfångning, gaslagring, katalys och vattenutvinning från luft.
Nobelpriset i medicin: Mary E. Brunkow, Fred Ramsdell och Shimon Sakaguchi
Mary E. Brunkow
Mary E. Brunkow är en amerikansk molekylärbiolog som gjorde ett av de mest betydelsefulla genetiska fynden inom modern immunologi. Hon var den som identifierade FOXP3-genen som avgörande för utvecklingen av regulatoriska T-celler. Upptäckten gjordes genom studier av den så kallade scurfy-musmutationen, vilken ledde till dödlig autoimmunitet. Brunkows arbete visade att defekter i FOXP3 orsakar svåra autoimmuna sjukdomar, inklusive IPEX-syndromet hos människor. Hennes forskning lade grunden för hela det moderna Treg-fältet.
Fred Ramsdell
Fred Ramsdell är en amerikansk immunolog som parallellt med Brunkow spelade en central roll i upptäckten av FOXP3-genens funktion. Hans grupp identifierade samma mutation i mänskliga patienter med IPEX, vilket bekräftade FOXP3:s kritiska roll för immunreglering. Ramsdells arbete knöt ihop genetiska, cellulära och kliniska observationer till en sammanhängande modell för hur bristande Treg-funktion leder till autoimmun sjukdom. Han har även bidragit till utvecklingen av terapeutiska strategier som bygger på att modulera regulatoriska T-celler.
Shimon Sakaguchi
Shimon Sakaguchi är en japansk immunolog och en av de mest betydelsefulla pionjärerna inom immunologisk tolerans. Redan på 1980-talet upptäckte han en specialiserad population av T-celler som dämpar immunsvar – det som senare blev känt som regulatoriska T-celler. På 1990- och 2000-talen identifierade hans grupp markörer som CD25 och senare sambandet mellan dessa celler och FOXP3-genen. Sakaguchis arbete definierade Treg-cellernas funktion, utveckling och kliniska betydelse, och han betraktas ofta som ”fadern till T-reg-fältet”.
Nobelpriset i litteratur: László Krasznahorkai
László Krasznahorkai är en ungersk författare och manusförfattare, född den 5 januari 1954 i Gyula, Ungern. Han räknas som en av de viktigaste samtida författarna i Centraleuropa med en unik stil som kännetecknas av långrandiga meningar, apokalyptiska teman, absurdism och en kraftfull konstnärlig vision.
Riksbankens ekonomipris till Alfred Nobels minne: Juel Mokyr, Philippe Aghion och Peter Howitt
Joel Mokyr
Joel Mokyr är en nederländsk-amerikansk ekonomisk historiker, känd för sina omfattande studier av den industriella revolutionen och sambandet mellan teknisk utveckling och långsiktig ekonomisk tillväxt. Han har betonat betydelsen av idéer, institutioner och kulturella attityder som främjar vetenskap och innovation. Mokyr menar att Europas intellektuella klimat under upplysningen skapade en miljö där ny kunskap kunde omsättas i tekniska framsteg och ekonomisk expansion. Hans forskning har haft stort inflytande på hur historiker och ekonomer förstår den moderna ekonomins framväxt.
Philippe Aghion
Philippe Aghion är en fransk ekonom och en av världens mest citerade forskare inom området endogen tillväxt. Tillsammans med Peter Howitt har han utvecklat den så kallade Schumpeterianska tillväxtmodellen, där ekonomisk utveckling drivs av kreativ förstörelse – att nya innovationer ersätter gamla teknologier och företag. Aghion har också forskat om konkurrensens roll för innovation, statens betydelse som möjliggörare av forskning, samt sambanden mellan utbildning, miljöpolitik och produktivitet. Hans arbete används ofta som underlag för modern innovations- och tillväxtpolitik.
Peter Howitt
Peter Howitt är en kanadensisk ekonom som, tillsammans med Philippe Aghion, utvecklat en central teoretisk ram för att förstå hur innovationer driver ekonomisk tillväxt över tid. Deras modell visar hur företag tävlar om att skapa nästa teknologiska genombrott och hur denna process leder till förändringar i produktivitet, jobb och marknadsstrukturer. Howitt har även arbetat med frågor som rör makroekonomi, penningpolitik och institutionernas roll i ekonomisk utveckling. Hans forskning betonar vikten av dynamiska, flexibla ekonomier som kan anpassa sig till nya idéer.
Lämna ett svar