Daisy – Kronprinsessan Margareta, 1882-1920

Prinsessan Benedikte av Danmark togs emot den 18 oktober av Drottningen, Prinsessan Christina, Fru Magnuson och Prinsessan Désirée, Friherinna Silfverschiöld. Det gjordes på Kungliga Slottet för att besöka utställningen Daisy – Kronprinsessan Margareta, 1882-1920.
Kungen och hans systrar är kusiner med Prinsessan Benedikte som varit på besök i Sverige. Och Prinsessan passade på att gå på utställningen om sin mormor.

Utställningen visas där kronprinsessan bodde tillsammans med sin make, den blivande kung Gustav VI Adolf. Prinsessan Ingrid som var ett av parets fem barn blev sen drottning av Danmark. Prinsessan Benedikte, Kungen och hans systrar är barnbarn till kronprinsessan Margareta.
Prinsessan Benedikte, Drottningen, Prinsessan Christina och Prinsessan Désirée besökte utställningen tillsammans. Där fick dom se deras familjehistoria via fotografier, brev, rörliga filmer och föremål ur de kungliga samlingarna.
Kronprinsessan Margareta
Familj och vänner kallade Kronprinsessan Margareta för Daisy och hon var aktiv av den tidens stora samhällsfrågor. Hon drev också humanistiska insatser för barn, civilförsvarets uppbyggnad, funktionsnedsattas rättigheter och under första världskriget för krigsfångars överlevnad.
Då hon var barnbarn till drottning Viktoria av Storbritannien fick hon ett intresse för konst, idrott och trädgård. Hon gav ut trädgårdsböcker, la grunden till Sofieros slottsträdgård, åkte skidor och var forward i sitt eget bandylag.
Daisy
Den 6 juni invigdes utställningen om kronprinsessan Margareta och är öppen för besökare till den 9 januari.
Daisy – Kronprinsessan Margareta av Sverige
En modern prinsessa, ett folkets hjärta och en ikon i svensk historia
Kronprinsessan Margareta, ofta kallad Daisy, var en av de mest älskade och inflytelserika medlemmarna av det svenska kungahuset under det tidiga 1900-talet. Hon föddes 1882 i England som Margaret Victoria Charlotte Augusta Norah, dotter till hertigen av Connaught – en son till drottning Victoria. Genom sitt äktenskap med Sveriges kronprins, den blivande kung Gustaf VI Adolf, blev hon Sveriges kronprinsessa och sedermera en centralgestalt i det svenska kungahuset.
En utställning om kronprinsessan Margareta
Det som gjorde Margareta unik var hennes kombination av modernitet, värme, praktisk arbetsvilja och förmågan att knyta band mellan Sverige och Storbritannien. Hon betraktas än idag som en av de mest älskade kungligheterna i Sveriges historia.
En modern och naturlig kunglighet
När Margareta kom till Sverige 1905 förde hon med sig en helt ny kunglig stil. Hon valde ofta enklare klädsel, rörde sig fritt bland människor, talade med alla och visade genuin nyfikenhet för sitt nya hemland. Hennes avslappnade brittiska charm smittade av sig på hovet och hon blev snabbt populär – både hos människor och i pressen.
Margareta tog sig tid att lära sig svenska, engagerade sig i kulturella och sociala frågor och visade stort intresse för svensk natur, idrott och friluftsliv. Hon var orädd, nyfiken och mycket aktiv – en föregångare till den moderna synen på vad en kunglig representant ska vara.
kungaparet och kronprinsessparet i digitalt möte med folkhälsomyndigheten
Familjeliv och barn
Tillsammans med Gustaf VI Adolf fick hon fem barn:
-
Prins Gustaf Adolf
-
Prins Sigvard
-
Prinsessan Ingrid (blivande drottning av Danmark)
-
Prins Bertil
-
Prins Carl Johan
Margareta älskade rollen som mor och beskrevs ofta som varm, lekfull och pedagogisk. Hon tog aktiv del i barnens uppfostran, vilket var ovanligt för kungligheter under den tiden.
Astrid Lindgren Memorial Award
Margareta som konstnär och fotograf
Hon var en begåvad akvarellmålare och tecknare. Hennes akvareller av blommor, slott och landskap blev vida uppskattade. Hon utmärkte sig även som fotograf och dokumenterade kungafamiljens vardag och resor på ett sätt som känns mycket modernt.
Margareta publicerade dessutom flera böcker om sitt stora intresse för trädgårdsskötsel. Det var hon som skapade Sofieros prisbelönta trädgårdar, vilka än i dag är en av Sveriges mest omtyckta slottsparker. När hon kom till landet förde hon med sig brittisk trädgårdskultur, som kombinerades med skånska odlingstraditioner och skapade parkens karaktär.
Skansens Vänners årssammankomst
Humanitärt arbete under första världskriget
När första världskriget bröt ut gjorde Margareta stora insatser för nödhjälp, sjukvård och militära familjer. Hon organiserade insamlingar, startade hjälpkommittéer och var en stark röst för humanitär hjälp. Hennes engagemang var praktiskt och hands-on – hon sydde, packade, organiserade och deltog själv i arbetet.
Detta gjorde henne ännu mer folkkär.
En plötslig och tragisk bortgång
Kronprinsessan Margareta dog plötsligt 1920, endast 38 år gammal, efter komplikationer vid en öronoperation. Hennes död chockade Sverige och lämnade en djup sorg hos både familjen och folket.
Kung Gustaf VI Adolf bar sorgen med sig resten av livet, och hennes barn mindes henne som en varm och livfull mor.
Margaretas tid i Sverige blev kort, men hennes avtryck är starkt och levande än i dag.
FAQ – Kronprinsessan Margareta (Daisy)
Här är 12 frågor och långa svar som ger en bred och fördjupad bild.
1. Varför kallades hon “Daisy”?
Daisy var Margaretas familjesmeknamn från barndomen. Det var vanligt att britter gav smeknamnet “Daisy” till kvinnor som hette Margaret, eftersom “daisy” är det engelska ordet för prästkrage – en blomma som förknippades med namnet. Hon tog med sig smeknamnet till Sverige och många i hennes närhet använde det.
2. Hur kom hon till Sverige?
Margareta träffade Sveriges kronprins Gustaf Adolf genom sina föräldrar och den europeiska kungliga kretsen. Deras förlovning kom ganska snabbt, men de såg ut att vara genuint förälskade. 1905 flyttade hon till Sverige som kronprinsessa – en omvälvande men positiv förändring som hon snabbt anpassade sig till.
3. Hur togs hon emot av svenska folket?
Hon blev nästan omedelbart en folkfavorit. Den svenska allmänheten uppskattade hennes naturlighet, värme och folkliga sätt. Hon var en ny typ av kunglig – jordnära, engagerad och okonstlad. Hennes intresse för sport, natur och trädgård gjorde henne populär i alla samhällsgrupper.
4. Vad utmärker Margaretas stil och personlighet?
Hon var modern, energisk, nyfiken och konstnärligt lagd. Hon föredrog enkla lösningar framför lyx, var social utan att vara formell och kombinerade brittisk charm med skandinavisk enkelhet. Hon beskrivs som varm, glad och äventyrlig, vilket gjorde henne unik.
5. Hur var hon som mor?
Margareta var mycket engagerad i sina barns vardag – hon lekte, målade, undervisade och var närvarande. Detta var ovanligt för kungligheter vid tiden, eftersom barnen ofta uppfostrades av guvernanter. Hon höll en nära relation till dem, och hennes bortgång satte djupa spår.
6. Varför är Sofieros trädgårdar förknippade med Margareta?
Hon var den som omvandlade Sofiero till en blomstrande slottspark i brittisk stil med rhododendron, gångar, rabatter och utsiktspunkter. Hon gjorde egna skisser, planteringar och designval. Resultatet blev en av Sveriges mest älskade trädgårdar.
7. Var hon konstnärligt begåvad?
Ja, mycket. Hon målade akvareller, ritade och fotograferade. Hennes bilder från resor, familjeliv och natur betraktas som viktiga historiska dokument. Hennes konstintresse uppskattades även internationellt.
8. Vad gjorde hon under första världskriget?
Margareta engagerade sig starkt i humanitärt arbete. Hon organiserade stöd till sjuka, fattiga familjer och soldater. Hon startade insamlingar och sydde själv plagg och omslag till behövande. Hon var djupt praktisk och arbetsam, inte bara en symbol.
9. Hur dog hon?
Hon dog plötsligt 1920 i samband med en operation för kronisk bihåleinflammation. En infektion spreds och hennes liv gick inte att rädda. Hennes död kom oväntat och gjorde hela landet sorgtyngt.
10. Hur reagerade kungafamiljen på hennes död?
Det var en personlig tragedi. Hennes barn var små, och hennes make Gustaf VI Adolf förlorade både sin livspartner och medförälder. I breven från tiden framkommer tydligt vilken djup sorg som drabbade familjen.
11. Har Daisy påverkat Sverige än idag?
Ja. Hennes ideal – enkelhet, naturintresse, konst, socialt ansvar och samhällsengagemang – återkommer i dagens kungafamilj. Hon lade grunden för en modern syn på kungligt arbete som lever vidare.
12. Varför minns svenskarna henne så varmt?
Hon var genuint älskad. Hennes varma sätt, hennes engagemang för människor, hennes konstnärlighet, hennes trädgårdar och hennes ljusa personlighet gjorde starkt intryck. Hennes liv blev kort men betydelsefullt – hon blev helt enkelt folkets prinsessa, långt innan begreppet användes.
Lämna ett svar