Kategori: Prins Carl Philip och prinsessan Sofia

Onsdagen den 17 februari deltog Prins Carl Philip i ett digitalt möte med representanter från restaurangnäringen för att få information om hur pandemin fortsätter att påverka branschen.

Med på mötet var kockarna Stefan Eriksson, Klas Lindberg, Malin Söderström, Peter J Skogström och Andreas Stenberg, vd för Årets kock. Tillsammans informerade de Prinsen om hur deras respektive verksamheter drabbats med anledning av den pågående pandemin.

Varje år är det Prins Carl Philip som delar ut priset till vinnande personen.

Allt om Årets kock och Prins Carl Philip

Årets Kock är Sveriges mest prestigefyllda tävling för professionella kockar och betraktas som det svenska mästerskapet i matlagning. Tävlingen grundades år 1983 på initiativ av branschorganisationen Menigo tillsammans med svenska livsmedelsföretag, och har sedan dess utvecklats till att bli en central del av den svenska gastronomiska kulturen. Syftet med Årets Kock är att lyfta fram den kulinariska kreativiteten, hantverksskickligheten och innovationsförmågan hos Sveriges främsta kockar samt att inspirera till utveckling inom gastronomi och hållbar matlagning.

Allt om svenska kungafamiljen

Att vinna Årets Kock är en av de största utmärkelser en kock i Sverige kan få. Vinnaren får inte bara titeln Årets Kock utan blir även en förebild inom branschen och ambassadör för svensk matkonst. Många av Sveriges mest kända och framgångsrika kockar har fått sitt stora genombrott genom tävlingen, bland dem Stefan Karlsson, Tommy Myllymäki, Mathias Dahlgren, Markus Aujalay och Gustav Leonhardt. Flera av dem har senare representerat Sverige i internationella tävlingar som Bocuse d’Or och bidragit till att sätta svensk gastronomi på världskartan.

Tävlingen är uppbyggd i flera steg och pågår under nästan ett helt år. Den börjar med en öppen ansökningsomgång där yrkesverksamma kockar får skicka in sina recept och presentationer. Därefter följer kvaltävlingar där juryn bedömer smak, teknik, presentation och hållbarhet. De bästa deltagarna går vidare till finalen, som brukar hållas under festliga former inför publik. Under finalen får kockarna tillaga flera rätter under hård tidspress och inför en jury bestående av några av Sveriges mest meriterade gastronomer. Bedömningen sker anonymt och bygger på faktorer som smak, estetik, teknik, kreativitet och resurshushållning.

En viktig aspekt av Årets Kock är att tävlingen ständigt utvecklas för att spegla samtiden och de värden som är viktiga inom modern matlagning. Under de senaste åren har hållbarhet, lokala råvaror, växtbaserade alternativ och minskat matsvinn fått allt större betydelse. Kockarna uppmuntras att tänka långsiktigt och att skapa rätter som både är gastronomiskt avancerade och etiskt försvarbara. På så sätt blir Årets Kock inte bara en tävling om smak, utan också en plattform för framtidens matfilosofi.

Årets Kock är dessutom en viktig mötesplats för hela den svenska restaurangnäringen. Den fungerar som en arena där branschfolk, producenter, journalister och matintresserade möts för att diskutera trender, tekniker och innovationer. Runt tävlingen har det vuxit fram en hel rörelse som arbetar för att stärka kockyrkets status och utbildning, och många unga kockar ser Årets Kock som en inspirationskälla och ett mål att sträva mot.

Förutom tävlingen driver organisationen Årets Kock även olika projekt under året, bland annat utbildningar, seminarier och kampanjer som syftar till att utveckla svensk gastronomi och inspirera till hållbar matlagning i både restauranger och hem. Organisationen arbetar också för jämställdhet och mångfald i branschen, med målet att fler ska kunna göra karriär inom det kulinariska yrket oavsett bakgrund eller kön.

Att bli Årets Kock innebär därför inte bara en personlig seger utan också ett ansvar. Vinnaren blir en röst för hela branschen och får ofta representera Sverige i olika sammanhang, både nationellt och internationellt. Titeln står för kvalitet, passion och kreativitet – men också för respekt för råvaror, natur och kultur.

Genom sin långa historia, sitt hantverksmässiga djup och sin betydelse för svensk matlagning har Årets Kock blivit mer än en tävling. Det är ett kulturfenomen som speglar Sveriges gastronomiska själ, en hyllning till yrkesskicklighet och innovation, och en påminnelse om att mat kan vara både konst, vetenskap och kärlek till livet.

Kungafamiljen och covid-19-pandemin

Kungafamiljen är angelägen om att visa sitt stöd för de insatser som görs i olika delar av samhället för att bekämpa covid-19-pandemin.

Genom samtal, digitala möten och besök informerar sig Kungafamiljen om hur pandemin påverkar Sverige.

Besök planeras utifrån rådande rekommendationer och med en strävan att inte i onödan ta verksamheternas tid och resurser i anspråk.

Fredagen den 5 februari deltog Prinsessan Sofia vid Sophiahemmet högskolas digitala examination, för att uppmärksamma och gratulera de nyutexaminerade studenterna.

Sophiahemmet högskolas examenshögtid äger i vanliga fall rum i Blå hallen i Stockholms stadshus. Med anledning av covid-19-pandemin genomfördes examenshögtiden digitalt.

I sitt tal sade Prinsessan bland annat: catering uppsala

”Under ert yrkesliv kommer ni att möta människor i alla skeden av livet. Ni kommer att finnas med i situationer av djupaste sorg och största glädje. Ni kommer att möta människor som är både starka och sköra – ibland båda samtidigt.”

Sedan april 2020 genomför Prinsessan volontärtjänstgöring på Sophiahemmet sjukhus.

Sophiahemmet invigdes år 1889 och är ett av Sveriges äldsta privata sjukhus. Sjukhuset har fått sitt namn efter drottning Sofia, som tillsammans med sin gemål kung Oscar II, lät uppföra sjukhuset vid Valhallavägen på Kungliga Djurgården.

Sophiahemmet Högskola har sitt ursprung i den sjuksköterskeskola som drottning Sofia startade 1883.

Prinsessan Sofia är sedan 2016 hedersordförande för Sophiahemmet, ideell förening. Prinsessan efterträdde då Prinsessan Christina, Fru Magnuson, som var hedersordförande sedan 1972.

Kungafamiljen och covid-19-pandemin

Kungafamiljen är angelägen om att visa sitt stöd för de insatser som görs i olika delar av samhället för att bekämpa covid-19-pandemin.

Genom samtal, digitala möten och besök informerar sig Kungafamiljen om hur pandemin påverkar Sverige.

Besök planeras utifrån rådande rekommendationer och med en strävan att inte i onödan ta verksamheternas tid och resurser i anspråk.

Torsdagen den 17 december medverkade Prinsessan Sofia i Svenska hjältar-galan. Under hösten har Prinsessan varit medlem i juryn och deltagit i arbetet med att välja ut de sex vardagshjältar som prisades under galan, som i år var digital.

Bland 9 000 nomineringar valde juryn ut sex vardagshjältar att hylla under galan: årets livräddare, årets medborgare, årets vårdhjälte, årets ungdomshjälte, årets eldsjäl och årets miljöhjälte.

Under hösten har Prinsessan Sofia medverkat i juryns arbete med att välja ut de sex vardagshjältarna.

Vid kvällens gala, som i år arrangerades digitalt, medverkade Prinsessan med en hälsning till Emma Schols, som utnämndes till Årets livräddare samt med en hälsning till Sveriges alla vårdanställda.

– Min definition av en hjälte är en person som ser sina medmänniskor och agerar när någon behöver hjälp, sade Prinsessan Sofia bland annat.

DD.KK.HH. Prins Carl Philip och Prinsessan Sofia har den stora glädjen att meddela att de väntar sitt tredje barn.

”Vi är glada och förväntansfulla och ser fram emot att välkomna vårt tredje barn, ett syskon till Prins Alexander och Prins Gabriel. En ny liten medlem till vår familj”, säger Prins Carl Philip och Prinsessan Sofia.

Prinsessan Sofia mår bra och födseln beräknas till månadsskiftet mars-april 2021.

I dag, den 6 december, fyller H.K.H. Prinsessan Sofia 36 år.

Sofia Kristina, Prinsessa av Sverige, Hertiginna av Värmland, föddes den 6 december 1984 på Danderyds sjukhus. Hon är mellersta barn till Marie Hellqvist och Erik Hellqvist.

Den 27 juni 2014 tillkännagavs förlovningen mellan Sofia Hellqvist och Prins Carl Philip. Vigseln ägde rum i Slottskyrkan den 13 juni 2015.

Kulinarika fick besök Onsdagen den 28 oktober besökte Prins Carl Philip och Prinsessan Sofia, hertig och hertiginna av Värmland, Värmlands län för att uppmärksamma insatser med anledning av covid-19-pandemin. Även besökt Vingården kulinarika tillsammans.

Värdar under besöket var landshövding Georg Andrén och fru Maria Andrén.

Residenset

Prinsparet inledde dagen med att få information om hur covid-19-pandemin påverkat sjukvården i länet. Länsstyrelsens stabschef Tanja Ekegren och Region Värmlands smittskyddsläkare Ingemar Hallén redogjorde för hur olika delar av samhället har ställt om i arbetet med att bekämpa pandemin.

Centralsjukhuset i Karlstad

Därefter besökte Prinsparet Centralsjukhuset i Karlstad där regionledning och vårdpersonal informerade om hur man arbetat under pandemin och hur beredskapen ser ut.

Vikenkyrkan

Senare under förmiddagen besökte Prinsparet Vikenkyrkan där deltagare i projektet Enastående ensamstående berättade om projektet. Satsningen Enastående ensamstående är en mötesplats för ensamstående föräldrar och deras barn där de får möjlighet att träffa barn och föräldrar i samma situation. Mötena har haft en särskilt viktig funktion under pandemin för många ensamstående föräldrar.

Karlstad Innovation Park

På Karlstad Innovation Park fick Prinsparet möjlighet att träffa företagen Zimify och Ineq Solutions.

Under besöket fick Prinsparet information om Zimify, som är en digital platform som vänder sig till studenter för att förebygga utanförskap och ensamhet, samt Ineq Solutions som berättade om Buhobox, ett digitalt verktyg som ska främja förebyggande arbete med elevhälsa på skolor.

Berättarladan och Västanå Teater

Under eftermiddagen besökte Prinsparet Berättarladan i Rottneros där representanter från Västanå Teater berättade om verksamheten och hur man har hanterat det senaste årets utmaningar.

Som avslutning på besöket i Värmlands län spelade Västanå Teater föreställningen ”O, sena tiders barn” på Loftet i Berättarladan.

Torsdagen den 27 augusti besökte Prins Gabriel, hertig av Dalarna, Säterdalens naturreservat för att inviga sin dopgåva. Prins Carl Philip och Prinsessan Sofia närvarade också under besöket.

I samband med sitt dop mottog Prins Gabriel, hertig av Dalarna, en dopgåva från dalfolket.

Gåvan bestod av Prins Gabriels rastplats i Säterdalens naturreservat samt Prins Gabriels skidspår för barn i Koppångens naturreservat i Orsa.

I sällskap av Prins Carl Philip, Prinsessan Sofia, Dalarnas landshövding Ylva Thörn, Säters kommunalråd Mats Nilsson och kommundirektör Marita Skog invigde Hertigen av Dalarna i går rastplatsen.

På grund av rådande pandemi genomfördes invigningen i ett mindre sällskap.

Tillgänglighetsanpassad led

Leden som leder fram till rastplatsen är tillgänglighetsanpassad. Längs leden finns en fågelby med färgglada fågelholkar. Prins Gabriel målade under besöket en holk tillsammans med sina föräldrar.

Rastplatsen är nu öppen för alla att besöka

Prins Gabriels rastplats och i vinter även Prins Gabriels skidspår är nu öppna för alla att besöka.

Säterdalens naturreservat ligger i Säter i södra Dalarna och är ett av regionens mest unika och älskade naturområden. Reservatet är känt för sin dramatiska ravinmiljö, sitt rika växt- och djurliv och sin betydelse som både rekreationsområde och kulturhistorisk plats. Området, som breder ut sig längs vackra Säterdalen, har formats av naturens krafter under årtusenden – framför allt genom vattenerosionen från Ljusterån som skapat de djupa dalgångarna och branta sluttningarna som i dag ger platsen dess karaktäristiska utseende.

Säterdalens naturreservat omfattar cirka 200 hektar och bjuder på en omväxlande miljö med lummiga lövskogar, öppna ängar, forsande vattendrag och höga klippväggar. Här växer en mångfald av växter, bland annat blåsippa, gullpudra och ormbunkar, och i dalgången trivs många fågelarter som strömstare, forsärla och hackspett. Den biologiska mångfalden är en av anledningarna till att området fått status som naturreservat, och Säterdalen betraktas som en viktig plats för bevarande av värdefulla naturtyper i Dalarna.

Men Säterdalen är inte bara en naturskatt – den är också en central del av Säters historia och identitet. Redan på 1800-talet började området användas som utflyktsmål, och det blev snabbt känt som en av Sveriges vackraste parker. Under 1900-talet byggdes gångvägar, broar, dansbana och serveringar, och Säterdalen utvecklades till en plats där natur och kultur möts. Många dalbor har minnen från konserter, midsommarfiranden och teaterföreställningar i dalen, och traditionen lever vidare än i dag med årliga evenemang, musikfestivaler och familjedagar.

En av de mest uppskattade delarna av reservatet är promenadvägarna som slingrar sig längs Ljusterån. De gör det möjligt att uppleva naturens variation på nära håll – från forsande vatten till stilla gläntor där solljuset silas genom trädkronorna. För barnfamiljer finns lekplatser och grillplatser, och för den som söker stillhet finns gott om platser att slå sig ner och njuta av lugnet och den friska luften. Under vår och sommar är Säterdalen ett grönskande paradis, medan höstens färger förvandlar dalgången till ett mäktigt skådespel i rött, gult och guld.

Säterdalens naturreservat

Det är också ett exempel på hur naturvård och tillgänglighet kan förenas. Kommunen och länsstyrelsen arbetar aktivt för att bevara områdets ekologiska värden samtidigt som det hålls öppet och välskött för allmänheten. Skyltar och informationspunkter berättar om områdets geologi, flora och fauna, vilket gör besöket både lärorikt och upplevelserikt.

Det är Säterdalens naturreservat en plats där historia, natur och mänskligt engagemang möts. Det är en miljö som bjuder in till både stillhet och aktivitet, till reflektion och gemenskap. Här kan man känna sig nära naturens krafter och samtidigt påminnas om hur viktigt det är att vårda och bevara de platser som ger oss både skönhet, lugn och livskraft.