Kungen vid stipendieutdelning i Den tänkande handen

Kung Carl Gustaf delar ut pris

Kungen vid stipendieutdelning i Den tänkande handen

Den tänkande handen – H.M. Konungens stipendietävling för unga tecknare är en hyllning till skapandets kraft, till samspelet mellan tanke och hand, och till den konstnärliga förmågan att förvandla idéer till synliga uttryck. Tävlingen är en återkommande händelse som bjuder in unga tecknare från hela landet att visa sin skicklighet inom visuell gestaltning, oavsett om det handlar om konst, arkitektur, mode, design, illustration, spelutveckling eller andra områden där det kreativa hantverket står i centrum. Här står den mänskliga handen som symbol för reflektion, precision och inspiration – ett redskap för att utforska världen genom linjer, former och perspektiv.

Så är det att jobba för kungafamiljen, jag har själv träffat dem

Under året har tre unga konstnärliga talanger – Nils Ekman, Rebecka Tollens och Isak Smedfors Heldt – fått ta emot sina välförtjänta stipendier ur kungens hand vid en högtidlig ceremoni i Gustav III:s antikmuseum. Denna ceremoni är inte bara en prisutdelning, utan också ett erkännande av den unga generationens konstnärliga mod, deras förmåga att berätta med bilder och deras vilja att fortsätta utveckla det visuella språk som ständigt formar vårt sätt att se och förstå världen.

Jubileumshögmässa för Visby domkyrka Sankta Maria som 2025 blev 800 år

Stipendiet Den tänkande handen instiftades år 2016 i samband med kung Carl XVI Gustafs 70-årsdag. Initiativet togs av Elisabeth och Gustaf Douglas, som med skapandet av fonden ville hedra konungens långa engagemang för kultur, konst och unga människors kreativitet. Syftet med fonden är att stödja och uppmärksamma unga yrkesutövare som använder teckningen som sitt främsta uttrycksmedel, men också som ett verktyg för tänkande och för förståelse av form, rörelse och rum.

Tävlingen har sedan starten blivit en viktig mötesplats mellan tradition och förnyelse. Teckningen, som ibland betraktats som ett förarbete till större konstverk, får här stå i centrum och betraktas som en egen konstform med oändliga möjligheter. De unga stipendiaternas verk visar ofta en blandning av klassiskt hantverk och samtida uttryck, där nya tekniker och idéer möter gamla material och metoder. På så sätt blir tävlingen en spegel av den konstnärliga utvecklingen i Sverige, där handens arbete fortfarande bär på något djupt mänskligt och tidlöst.

As Ever Meghan Markle delikatesser

Varje år utses tre stipendiater som tilldelas 100 000 kronor vardera

Detta är ett stöd som ger dem möjlighet att fördjupa sig i sitt konstnärliga arbete och fortsätta sin utveckling. Målet är inte bara att belöna skicklighet utan att uppmärksamma den särskilda intelligens som föds i mötet mellan ögat och handen, den tysta kunskap som växer fram genom koncentration, observation och skapande. Tecknandet blir på så sätt en form av reflektion, ett språk för tanken och en väg till att förstå världen genom skapande handling.

Tävlingen arrangeras av Kungl. Akademien för de fria konsterna i nära samarbete med Kungl. Hovstaterna. Denna koppling mellan akademi och hov understryker vikten av att vårda den konstnärliga traditionen samtidigt som man främjar innovation och nyfikenhet hos den yngre generationen. Genom att lyfta fram teckningen som konstnärligt redskap visar stipendietävlingen att hantverk, idé och tanke är oupplösligt sammanflätade och att kreativitet är något som behöver både övning och inspiration för att växa.

År 2026 kommer Den tänkande handen att nå sitt 10-årsjubileum, ett tillfälle som markerar slutet på en epok men också firar den konstnärliga resa som många unga tecknare gjort tack vare stipendiet. Under hösten det året planeras en stor jubileumsutställning i Konstakademiens salar, där samtliga trettio stipendiater som fått utmärkelsen mellan 2017 och 2026 kommer att presentera sina verk. Denna utställning kommer att fungera som en retrospektiv över ett decennium av kreativitet, visioner och uttryck, där varje teckning berättar sin egen historia om handens tänkande och ögats upptäckande blick.

Den tänkande handen är mer än en tävling – det är en manifestation av hur konstnärligt arbete kan bidra till mänsklig förståelse och kulturell utveckling. Den påminner om att varje streck på ett papper är ett avtryck av en tanke, en känsla, en reflektion. Genom att stödja unga tecknare främjar stipendiet inte bara deras individuella konstnärliga resa utan också det kollektiva värdet av att kunna se, tolka och skapa med omsorg och närvaro. I en tid då det digitala ofta tar över vår uppmärksamhet blir Den tänkande handen ett försvar för det mänskliga skapandet – för långsamheten, precisionen och det personliga uttrycket som bara kan födas genom handens direkta kontakt med materialet.

Så har Den tänkande handen – H.M. Konungens stipendietävling för unga tecknare blivit ett viktigt inslag i Sveriges konstliv, ett levande bevis på hur tradition, utbildning och konstnärlig passion tillsammans kan forma framtiden för den visuella kulturen. Genom denna tävling fortsätter kungahuset och Konstakademien att visa sin tro på konstens kraft att förena tanke och känsla, öga och hand, individ och samhälle.

Kyrkomötet Uppsala domkyrkan med kungaparet

Kyrkomötet Uppsala domkyrkan med kungaparet

Förra tisdagen var det dax igen för kyrkomötet i Uppsala Domkyrkan.

Kyrkomötet Uppsala domkyrkan med kungaparet
Inledningsgudstjänst för Kyrkomötet 2025. Vi ser kungen och drottningen lite längre bak. foto: Magnus Aronson

Det är alltid samma procedur att flera personer från Svenska kyrkan och andra kyrkor möter upp kungaparet dvs kungen och drottningen när de kliver av från bilen utanför Gustavianum Uppsala universitetsmuseum. Sedan promenerar man den lilla biten på ca 25 meter tillsammans in i kyrkan.

Inledningsgudstjänst för Kyrkomötet 2025 Foto Magnus Aronson

Först får kungaparet alltid skriva in i kyrkans gästbok och sedan kliver de in i Domkyrkan. När de kliver in reser alla sig upp. När kungaparet sitter ned då är det alltid tillåtet för alla andra att sitta ned.

Kyrkomötet i Uppsala domkyrka med kungaparet närvarande är en högtidlig och formell inledning på Svenska kyrkans högsta beslutande organ – Kyrkomötet. Det hålls varje höst och är en ceremoni som förenar tradition, religion och demokratiskt arbete.

När mötet inleds i Uppsala domkyrka sker det med en gudstjänst som samlar ledamöter från hela landet, biskopar, präster, kyrkomusiker och andra representanter från kyrkans olika delar. Kungaparet, oftast kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia, deltar som en symbolisk markering av Svenska kyrkans historiska koppling till staten och dess roll som en viktig samhällsinstitution, även efter skiljandet från staten år 2000.

Under ceremonin bärs ofta högtidliga skrudar och kyrkomusik spelas. Biskopen i Uppsala stift, oftast ärkebiskopen, håller predikan och lyfter fram aktuella frågor som kommer att prägla årets kyrkomöte. Gudstjänsten fungerar inte bara som en religiös inledning, utan också som ett tillfälle för samling, eftertanke och gemensam riktning innan det politiska och organisatoriska arbetet börjar.

Efter gudstjänsten går deltagarna i procession ut ur kyrkan och sedan följer flera dagar av förhandlingar, debatter och beslut i kyrkomötets lokaler i Uppsala. Här tas beslut om kyrkans framtid, riktlinjer, teologi och samhällsengagemang.

Kyrkomötets inledning med kungaparet i Uppsala domkyrka visar på den respekt och högtidlighet som omger Svenska kyrkans beslutsprocesser. Det är en tradition som blandar andlighet, kulturarv och demokrati på ett unikt svenskt sätt.

Kungen bar som vanligt en kostym och drottningen i en mycket fin kappa i ljuslila eller magenta. Det är nu höst och lite kallare så nu bär hon ytterkläder. Det var lite kallt i Domkyrkan så många av gästerna bar också sina ytterkläder. Detta brukar även sändas i direktsändning på tv också. Måna Uppsala bor brukar närvara dels för att det är tradition och dels för att kunna träffa svenska kungaparet.

Vem är ärkebiskop i Sverige?

Martin Modéus – Sveriges ärkebiskop

Martin Modéus är sedan december 2022 ärkebiskop i Svenska kyrkan. Han är därmed den högsta ledaren inom kyrkan och fungerar både som biskop i Uppsala stift och som hela Svenska kyrkans främsta företrädare i Sverige och internationellt.

Han föddes den 1 mars 1962 i Jönköping och prästvigdes 1986. Innan han blev ärkebiskop var han biskop i Linköpings stift mellan 2011 och 2022. Han är även teolog och har doktorerat i gammaltestamentlig exegetik vid Lunds universitet, med särskild inriktning på ritualstudier. Det innebär att han har fördjupat sig i Bibelns äldre texter och hur religiösa riter formats och tolkats genom tiderna.

Som ärkebiskop är Martin Modéus Svenska kyrkans främsta röst i frågor som rör tro, samhällsansvar, klimat, fred och människovärde. Han företräder kyrkan i nationella högtider, som gudstjänster vid riksdagens öppnande, kyrkomötets öppnande och ibland även vid kungliga ceremonier.

Hans valspråk är ”Levande tillsammans med Kristus”, vilket speglar hans vilja att bygga en kyrka som är närvarande i människors vardag, öppen och levande i både tro och handling. Han lyfter ofta fram vikten av gemenskap, hopp och kyrkans roll i samhället som en plats för både andlig fördjupning och socialt ansvar.

Martin Modéus är känd för att vara en lyhörd, reflekterande och ödmjuk ledare med fokus på kyrkans inre liv såväl som dess yttre uppdrag. Han har även ett stort intresse för musik, liturgi och skapandet av andliga rum där människor kan känna sig hemma.

Allt om svenska kungafamiljen

Drottning Silvias hovdamer

Drottning Silvias hovdamer
Drottning Silvias hovdamer följer alltid med henne vart hon än går. Här ser vi drottning Silvia hälsa på Uppsalabor. Plats är Sankt Eriks torg.

Hovdamer hos Drottning Silvia

Som drottning har Silvia hållit fast vid traditioner inom hovet, men anpassat dem till sin egen roll och behov. Hennes hovdamer har haft en särskild funktion och nära samarbete med henne, vilket sammanfattas i följande:

Roller och personlig bakgrund

Hovdamerna är nära medarbetare som assisterar drottningen vid offentliga och privata uppdrag. Deras uppgifter sträcker sig från logistik och rådgivning till att förbereda dagen detaljerat

Drottningen ville att hovdamerna skulle vara sjuksköterskor i botten, eftersom detta yrke för med sig tålamod, empati och en trygg närvaro – egenskaper hon värdesatte högt

Aktuella hovdamer

Enligt tillförlitligt källor finns det två hovdamer som alternerar i tvåveckorsperioder:

Louise Törneman, tidigare sekreterare

Christina von Schwerin, ekonom – ansvarig även för del av prinsessornas program

Hovdamerna bär drottningens hovdamschiffer, oftast silverfärgat med dubbla kronor och ovanför dekor på vänster sida, som igenkänning och symbol av uppdraget

Statsfru – stolthet och organisatoriskt ansvar

Högsta positionen i drottningens hovstat är Statsfru, en titel med historisk dignitet som numera har utvecklats till en senior roll vid hovet

Hittills har Anna Hamilton varit Drottning Silvias statsfru. Hon beskrivs som effektiv, lojal och diskret – ofta i bakgrunden med kontroll över planering och administration, lite som drottningens närmaste ”chef” i tjänsten

Anna Hamilton varit Drottning Silvias statsfru

Ja, Anna Hamilton har varit Drottning Silvias statsfru — en av de mest centrala och ansvarstagande rollerna inom hovet. Hon tillträdde som statsfru den 1 januari 2016 och blev då chef för Drottningens hovstat, vilket innebär att hon ansvarar för planering och genomförande av drottningens program, statsbesök, administration och schemaläggning

Som statsfru fungerar hon som Drottning Silvias närmaste medarbetare och högra hand, och är en av få personer som har direkt kontakt med henne — bland annat genom att skriva och skicka viktiga PM, ibland med specifika instruktioner inför arrangemang

Anna Hamiltons roll som statsfru

Person Roll Tillträdde Huvudansvar
Anna Hamilton Statsfru 1 januari 2016 Chefsroll, planering, administration och drottningens program

Vill du även höra mer om vad rollen som statsfru innebär historiskt eller hur vardagen ser ut för Anna Hamilton i denna funktion — eller kanske vad som skiljer statsfru från hovdam?

Louise Törneman

Vem är Louise Törneman?

Louise Törneman är en av Drottning Silvias hovdamer och har tjänstgjort i hovet med denna titel, något som räknas som mycket prestigefyllt

Vad gör en hovdam?

Som hovdam tillhör Louise en liten grupp kvinnor som alternerar i sina tjänstgöringsveckor för Drottning Silvia. Tjänsten innebär att hon följer med på resor, konferenser, officiella besök, seminarier och middagar  Arbetet kräver planering, språkfärdigheter (som engelska, franska och tyska) och ständig närvaro i detalj — hovdamen förbereder drottningen genom att informera om schema, personer hon ska träffa och de protokollära detaljerna

Symbolen: hovdamschiffret

Louise bär drottningens hovdamschiffer – ett dubbelt kronor-i-S-design diagram – på kläderna som ett igenkänningstecken. Detta chiffer använder man dessutom under tjänstgöring, placerat över vänster sida, vanligtvis på draktslag eller rosett vid klänning och markerar officiellt att hon är utsedd att bistå drottningen

Om Louise Törneman

Person Roll Uppgifter & betydelse
Louise Törneman Hovdam Tjänstgör två veckor i taget, följer drottningen vid många tillfällen
Arbetsuppgifter Planering, protokoll, språkförberedelser, följer med Drottningen överallt
Symbolsignal Hovdamschiffer Synlig indikator på her officielle roll vid representation


Om drottning Silvias hovdamer

Roll Namn Funktion & Bakgrund
Statsfru Anna Hamilton Högsta hovämbetet; koordinerar, planerar och står nära drottningen
Hovdam Louise Törneman Alternativtjänstgörande med administrativ bakgrund
Hovdam Christina von Schwerin Uppdelat ansvar; ekonom och programplanerare
Allmänt Hovdamer ska dessutom helst vara utbildade sjuksköterskor – empatiska, pålitliga, lojala
Drottning Silvias hovdamer
Drottning Silvias hovdamer. Det gäller att ta sitt jobb på stort allvar och vara seriös och noga med allt.

En av oss som skriver på denna sida råkade gå baklänges och kom emot kungen. Detta i samband med att ovan bilder togs då blev hovdamen väldigt irriterad. En mycket äldre dam som såg ut som en slottsfru från sekelskiftet.

Allt om svenska kungafamiljen

Kungaparet besöker Upplandsmuseet i Uppsala

 

Upplandsmuseet i Uppsala
Här ser vi kungaparet som besöker Upplandsmuseet i Uppsala i sällskap av landshövdingen och hans fru. Denna bild tog vi när kungen hade varit på tronen i 50 år och besökte Uppsala. Här ser vi landshövdingen Stefan Attefalll med sin vackra unga fru Cecilia Hjort Attefall

Upplandsmuseet i Uppsala – Historien nära dig

I hjärtat av Uppsala, vid den stilla Fyrisåns strand och granne med Domkyrkan och universitetet, ligger Upplandsmuseet – ett kulturhistoriskt museum med ett rikt och mångfacetterat innehåll. Här berättas historien om människorna, landskapet och kulturen i Uppland, från förhistorisk tid till idag.

Det är inte bara ett museum i traditionell mening, utan också ett levande kunskapscentrum med utställningar, aktiviteter, pedagogik och forskning. För den som är intresserad av lokalhistoria, arkeologi, hantverk, folkliv, konst och samhällsutveckling, är Upplandsmuseet ett absolut måste.

Visst kan man också låna pengar för att kunna bygga om museet om det är i behov.

Museibyggnaden – Akademikvarnen

Själva museet är inhyst i den anrika byggnaden Akademikvarnen, ett tidigare vattendrivna kvarnverk från 1760-talet. Den mäktiga stenbyggnaden med sina valv och vackra trädetaljer är en historisk plats i sig. Kvarnen var tidigare kopplad till Uppsala universitet och användes för att mala mjöl ända fram till början av 1900-talet. I dag är det en perfekt miljö för ett museum – där historien bokstavligen sitter i väggarna.

Vad kan man se på Upplandsmuseet?

Tidsresor genom utställningar

Museets permanenta och tillfälliga utställningar bjuder på allt från vikingar och medeltid till 1900-talets vardagsliv och nutida frågor om migration, identitet och samhällsutveckling.

Exempel på utställningsteman:

Vikingatiden i Uppland – runstenar, gravar, smycken och redskap.

Folkliv och allmoge – livet på landsbygden under 1700- och 1800-talen.

Barn och lek genom tiderna – pedagogiskt och lekfullt för yngre besökare.

Uppsala under stormaktstiden – universitetets och kyrkans roll i stadens utveckling.

Industrialiseringen och arbetarnas liv.

Arkeologi och fynd

Uppland är ett av Sveriges mest arkeologiskt rika områden, och museet visar upp både stora och små fynd – från stenåldersverktyg och bronsföremål till romerska mynt och medeltida keramik.

Pedagogik och barnverksamhet

Upplandsmuseet har dessutom en stark tradition av pedagogiskt arbete, både för skolklasser och för allmänheten. Här finns dessutom temadagar, workshops, visningar, och hantverksaktiviteter.

Barnfamiljer kan ta del av:

Lekvänliga utställningar

Kreativa pysselhörnor

Historiska kläder att prova

Guidad “tidsresa” för barn

Museet har också särskilda visningar och program för skolor, där elever dessutom får lära sig om lokalhistoria genom att använda alla sinnen.

Hantverk, folkkultur och traditioner

En viktig del av museets verksamhet är dessutom dokumentationen och bevarandet av traditionellt hantverk och folkliga uttryck. Här kan man lära sig mer om:

Sameslöjd och dräktskicket i norra Uppland

Spånad, vävning, snickeri och smide

Gammaldags matlagning och hushållsredskap

Folktro, högtider och lokala sedvänjor

Fotohistoria och digitala arkiv

Museet förvaltar ett stort fotoarkiv, med bilder från 1800-talet fram till idag. Fotografier från gårdar, stadsmiljöer, fester, vardagsliv och arbetsplatser ger en fascinerande inblick i regionens utveckling. Många av dessa bilder är dessutom tillgängliga i museets publika databaser, där man kan söka efter orter, personer och motiv.

Upplands historia i ett större sammanhang

Upplandsmuseet fokuserar inte enbart på det förflutna. Det är också ett museum som:

Lyfter samtidsfrågor som migration, mångfald och klimat.

Samarbetar med skolor, forskare och konstnärer.

Engagerar sig i dokumentation av nutida händelser för framtida generationer.

Det gör museet till en dynamisk plats där historia möter samtid – och där både gamla och nya berättelser ryms.

Museibutik och café

Efter en rundtur kan man slå sig ner i det mysiga caféet eller kika in i museibutiken, som säljer:

Lokalt hantverk

Historiska böcker

Barnleksaker i trä

Replikor av historiska föremål

Smycken och presenter med kulturhistorisk anknytning

Evenemang och specialprogram

Museet anordnar året runt:

Föreläsningar och temadagar

Stadsvandringar

Historiska marknader och familjehelger

Workshops i hantverk och berättande

Under högtider som jul, påsk och midsommar ordnas också firanden och aktiviteter för både stora och små.

Kort FAQ

Vad kostar det att gå in på Upplandsmuseet?
Entrén är dessutom ofta gratis för barn och unga. Vuxna kan betala en mindre avgift, särskilt vid specialutställningar.

Var ligger museet?
Vid Fyrisån, mitt i centrala Uppsala, nära Domkyrkan och universitetet.

Kan man ta med barnvagn?
Ja, museet är dessutom barnvänligt och tillgängligt för barnvagnar och rullstolar.

Finns det guidade turer?
Ja, både öppna visningar och bokningsbara turer för grupper erbjuds.

Är det öppet året runt?
Ja, men öppettiderna kan variera under helger och sommarperioder.


Allt om svenska kungafamiljen

Upplandsmuseet i Uppsala är ett kulturhistoriskt nav som förenar dåtid med samtid. Det är en plats för nyfikenhet, reflektion och lärande. Oavsett om du är Uppsalabo eller besökare, historieintresserad eller bara vill ha en trevlig stund med familjen – museet erbjuder något för alla.

Det är dessutom en plats där berättelser om människor, plats och identitet väcks till liv – från vikingasvärd till stickade vantar, från runor till fotografier. Upplandsmuseet är kort och gott Upplands själ i utställningsform.

Kunglig måltid på Uppsala slott när kungen firade 50 års jubileet

I samband med kungens 50-årsjubileum hölls en storslagen festmiddag på Uppsala läns landskapsmåltid.

Rätterna som serverades under länslunchen ingår i Uppsala läns landskapsmåltid och är framtaget i olika steg. Ett historisk perspektiv där Rickard Tellström plockade ut nyckelråvaror för Uppsala län. Uförande efter Richard spaning tog Vittinge gourmetalda vid och började utefter det arbete med utformingen av måltiden.

Till kaffet serverade kaffe enligt samma recept som till kungaparets bröllop 1976.

www.landskapsmaltiden.se

Råvaror från trakten

Kronhjort från Uppländska skogar

Upplands kubb bakad på Ångslyckans Café

Gös fiskad från Mälaren

Krondill och morot från Vittinge trädgård

Bondbönor från Järlåsa

Kaffe Royal från Lindvalls kaffe

Uppsala läns smaker

Enbärsgravad kronhjort, inlagda senapsfrön, jordärtskockskräm, pepparrot och krutonger på Upplandskrubb. Jerome Arnoux traditon 2020.

Mälarös med smörstekta bondbönor, krondillsbuljong, rödbetsolja, rostad knippmorot och friterad palsternacka. Bourgogn Les Murelles, Domaine Roux 2020.

Saffransglass, krossad choklad och havtornscoulis på en smörstekt äppelplätt av Berguisäpplen Nivole 2021

Kaffe och länschoklad

Det var en händelse som samlade de mest betydande personerna inom politik, nobless och kungahuset för att fira kungens långa och framgångsrika regeringsperiod. Denna fest var en av höjdpunkterna under jubileumsfirandet och det fanns en mängd delikatesser och godsaker på menyn.

Vid festmiddagen serverades en traditionell svensk landskapsmåltid som bestod av en rad olika rätter och läckerheter från hela landet. Till förrätt serverades en krämig laxsoppa med färska örter och nybakat bröd. Huvudrätten bestod av en saftig och välröstad köttbit med potatis, sås och grönsaker.

För att följa traditionen avslutades måltiden med en mängd olika desserter som till exempel smörkringlor, kakor och fruktsallad. Festmiddagen avslutades med kaffe och konjak i sällskap av efterrätter som chokladpraliner och petit fours.

Under festen hölls tal av kungens närmaste vänner och familjemedlemmar där de hyllade hans långa och framgångsrika regeringsperiod. Det var en kväll fylld med glädje, skratt och minnen som ingen skulle glömma i första taget.

Uppsala läns landskapsmåltid blev ett minnesvärt tillfälle för att hylla kungen och fira hans framgångar som ledare för landet. Det var en kväll fylld med mat, musik och dans där alla närvarande kunde njuta av den goda stämningen och festligheterna. Det var en festmåltid som skulle vara en del av historieböckerna för framtida generationer att minnas och njuta av.

Allt om svenska kungafamiljen

Kungen planterade ett träd strax intill Dag Hammarsköld ett monumentet av Svend Lindhart

Kungens trädplantning i Uppsala

kung Carl XVI Gustaf 50-årsjubileum blev det ett minnesvärt tillfälle då han bestämde sig för att plantera ett träd i Uppsala. Platsen för detta speciella tillfälle var intill monumentet av konstnären Svend Lindhart, vilket gjorde händelsen ännu mer symbolisk på grund av den historiska kopplingen.

Att inspireras av kungligheter i vår egen personliga utveckling
Att inspireras av kungligheter i vår egen personliga utveckling

Den 30 april 1996 samlades människor från när och fjärran för att fira kungens halvsekel på jorden. Jubileet firades på enklast möjliga sätt med en ceremoni som hölls intill det vackra monumentet av den berömda konstnären Svend Lindhart. Monumentet är en symbol för konst och skönhet och det var en passande plats för kungen att plantera ett träd som ett symboliskt tecken på hans längre framtid.

Det blev en händelse som inte bara hyllade kungens liv och gärning, utan också ett tillfälle att reflektera över den tid som gått och de minnen som skapats. Trädet som planterades var en ek, en symbol för styrka och stabilitet och det var ett val som föll både kungen och publiken på läppen.

Att plantera ett träd är inte bara en symbolisk handling utan också en handling som har en djupare innebörd. Träd är en källa till liv och skönhet, och de representerar också en förmåga att växa och förändras med tiden. På samma sätt som kung Carl XVI Gustaf har förändrats och utvecklats under sina 50 år på tronen, kommer också detta träd att växa och växa och förhoppningsvis bli en symbol för hållbarhet och kontinuitet.

Det var en speciell dag i Uppsala, en dag som kommer att leva kvar i minnet hos alla som var närvarande. Kungens gest att plantera ett träd visar på hans engagemang för naturen och miljön, och det är en handling som kommer att fortsätta att inspirera och påminna oss om vikten av att vårda och skydda vår planet.

Som trädets rötter i marken kommer kungens engagemang för miljön att fortsätta att voksa och förhoppningsvis spridas till alla som var närvarande vid denna speciella tillställning. Kungens träd kommer att stå som en påminnelse om att vi alla har en roll att spela i att bevara naturen och dess skönhet för framtida generationer.

Allt om svenska kungafamiljen

Historia kring rikssalen på Uppsala slott

Historia kring rikssalen på Uppsala slott
Historia kring rikssalen på Uppsala slott här ser vi att kungaparet håller på att kliva in.

 Här ser ni ingången till rikssalen och folk har samlats för att ta emot kung Carl Gustaf och drottning Silvia inför Uppsala kammarorkester som fyllde 500 år.

Det finns mycket historik kring rikssalen på Uppsala slott och vi tänkte ta upp det viktigaste med denna fantastiska sal.

Historia och betydelse Rikssalen på Uppsala slott

Rikssalen på Uppsala slott är en av de mest imponerande platserna i Sverige. Med sin kapacitet att rymma upp till 550 gäster är Rikssalen en av de mest populära platserna för baler, fester och konferenser i landet. Beläget på Uppsala slott erbjuder Rikssalen en unik och oförglömlig upplevelse för alla som besöker den.

Historien om Rikssalen på Uppsala slott går tillbaka till 1600-talet. Under denna tid var Uppsala slott en av de mest betydande platserna i Sverige och Rikssalen var en viktig del av detta. Rikssalen användes för kungliga ceremonier och evenemang och det var här som många av Sveriges mest betydande historiska händelser ägde rum.

Rikssalen på Uppsala slott är en imponerande byggnad i sig själv. Den arkitektoniska stilen är en blandning av barock och renässans med en imponerande takhöjd och vackra detaljer som gör den till en av de mest imponerande platserna i Sverige. Förutom sin historiska betydelse är Rikssalen också en viktig del av Sveriges kulturella arv och en plats som alla som besöker Sverige bör se.

Rikssalen är en av de mest populära platserna för baler, fester och konferenser i Sverige.

Salen har en rik historia som går tillbaka till 1600-talet och har varit värd för många av Sveriges mest betydande historiska händelser.

Det är en imponerande byggnad med en arkitektonisk stil som är en blandning av barock och renässans, och det är en viktig del av Sveriges kulturella arv.

Historia om rikssalen på Uppsala slott

Ursprung

Uppsala Slott som började byggas av Gustav Vasa 1549 var säte för riksmötet och utgångspunkt för kungens Eriksgata. Kungen ville inte bara skydda sig mot dansken utan också mot uppror från de egna undersåtarna. På strategiska platser runt om i Sverige lät han därför uppföra försvarsanläggningar. Viktiga händelser som utspelat sig på slottet är t.ex. Sturemorden 1567 samt Gustav II Adolfs beslut att Sverige skulle delta i vad som skulle bli trettioåriga kriget.

Medeltida period

Under medeltiden var Uppsala slott en borg som ärkebiskopen ägde. Borgen var belägen på Kasåsen i Uppsala och var en av de viktigaste i Sverige. Under medeltiden användes slottet som ett säte för ärkebiskopen och som en försvarsanläggning. År 1470 lät ärkebiskopen Jakob Ulvsson bygga en ny borg på Kasåsen, vilken blev känd som Uppsala slott.

Modern tid

Efter 1700-talets arbeten flyttade såväl Länsstyrelsen som landshövdingen in i slottet, vilka efter branden 1702 varit inkvarterade i olika delar av staden. Idag är slottet en populär turistattraktion, och det finns fyra publika verksamheter att besöka. Slottet är även säte för Landshövdingen och kontor för många företag. Utsikten från Uppsala slott sträcker sig vida omkring staden och det är en sagolik slottsmiljö för dig som vill anordna baler, banketter eller jubileer.

Arkitektonisk stil av rikssalen

Rikssalen i Uppsala slott är en av de mest imponerande rummen i slottet och har en unik arkitektonisk stil. Salen blev utformad av Stockholms stadshus arkitekt Ragnar Östberg mellan 1932 och 1935.

Rikssalen är en stor sal med högt i tak och en yta på 550 kvadratmeter. Salen är utformad i en klassisk stil med enkla linjer och höga fönster som släpper in mycket ljus. Taket är dekorerat med målningar som illustrerar Sveriges historia.

Salen är inredd med vackra möbler och inredningsdetaljer som passar perfekt till den klassiska stilen. De stora fönstren ger en fantastisk utsikt över staden Uppsala och dess omgivningar.

Rikssalen använder man för en rad olika evenemang. Till exempel konserter, banketter och konferenser. Salen är också en populär plats för bröllop och andra högtidsfester.

Allt om svenska kungafamiljen

Sveriges regenter 1810-2024

Här är en lista över Sveriges regenter från 1810 till 2024, med en kort beskrivning av varje monark:

Karl XIII (1809-1818)

Regent: 1809-1818

Beskrivning: Karl XIII var kung av Sverige från 1809 och av Norge från 1814. Han var den sista monarken av huset Holstein-Gottorp. Eftersom han saknade egna barn, adopterade han Jean Baptiste Bernadotte som sin arvinge.

Karl XIV Johan (1818-1844)

Regent: 1818-1844

Beskrivning: Född Jean Baptiste Bernadotte, blev han kronprins 1810 och senare kung. Han var en av Napoleons marskalkar innan han adopterades av Karl XIII. Karl XIV Johan grundade Bernadotte-dynastin som fortfarande sitter på tronen.

Oscar I (1844-1859)

Regent: 1844-1859

Beskrivning: Son till Karl XIV Johan, Oscar I fortsatte sin fars reformarbete och arbetade för sociala förbättringar och modernisering av Sverige.

Karl XV (1859-1872)

Regent: 1859-1872

Beskrivning: Karl XV, son till Oscar I, var känd för sin liberala inställning och stöd för konstitutionella reformer. Han var även en duktig konstnär och poet.

Oscar II (1872-1907)

Regent: 1872-1907

Beskrivning: Bror till Karl XV, Oscar II var en intellektuell och kulturintresserad monark. Under hans tid genomgick Sverige industrialisering och modernisering. Han var den sista svenska kungen som regerade över Norge innan unionen upplöstes 1905.

Gustaf V (1907-1950)

Regent: 1907-1950

Beskrivning: Son till Oscar II, Gustaf V regerade under två världskrig och var känd för sin långa regeringstid. Han spelade en viktig roll under andra världskriget när Sverige förblev neutralt.

Gustaf VI Adolf (1950-1973)

Regent: 1950-1973

Beskrivning: Son till Gustaf V, Gustaf VI Adolf var en arkeolog och kulturintresserad kung. Under hans tid blev Sverige en modern välfärdsstat.

Carl XVI Gustaf (1973-) Även han en regent dvs Sveriges regenter

Regent: 1973-nutid och är nu en av Sveriges regenter

Beskrivning: Barnbarn till Gustaf VI Adolf, Carl XVI Gustaf är den nuvarande kungen av Sverige. Under hans regeringstid har monarkin moderniserats och anpassats till ett mer ceremoniellt och representativt roll. Han är känd för sitt engagemang i miljöfrågor och ungdomsaktiviteter.

Denna lista visar kontinuiteten i Bernadotte-dynastin och hur Sveriges monarki har utvecklats och anpassat sig till förändrade tider och omständigheter.

Låna pengar för att köpa ett slott. Finns det slott till salu som är billiga?

Att låna pengar för att köpa ett slott kan låta som en dröm.  Men det är faktiskt möjligt beroende på priset och hur mycket finansiering du kan få. Det finns slott som är till salu och vissa kan faktiskt vara överraskande ”billiga” i förhållande till vad de erbjuder. Dessutom särskilt om de ligger på landsbygden. Å andra sidan om de  är i behov av renovering eller har begränsad marknad. Här är en guide till vad du bör veta:


Finns det billiga slott till salu?

Ja, det finns slott som säljs till relativt låga priser, särskilt i Europa. Här är några exempel:

Sverige:

I Sverige säljs slott ibland via fastighetsmäklare specialiserade på historiska byggnader eller större egendomar. Priserna varierar kraftigt beroende på slottets skick, storlek och läge.

Exempel: Mindre herrgårdar och slott på landsbygden kan kosta från 10–20 miljoner kronor. Å andra sidanmedan mer välkända slott nära storstäder kan vara betydligt dyrare.

Europa (t.ex. Frankrike, Italien, och Tjeckien):

I länder som Frankrike och Italien finns det många slott till salu. Dessutom kan vissa så låga som 500 000–1 miljon kronor, men de kräver ofta omfattande renoveringar.

Tjeckien, Rumänien och Portugal är andra länder där du kan hitta historiska slott till relativt låga priser.

Renoveringsobjekt:

Slott som behöver mycket renovering är oftast billigare,.Men kostnaderna för att återställa dem kan bli höga. Du behöver budgetera för både renovering och löpande underhåll.

Vad bör man tänka på när man köper ett slott?

Underhåll och driftkostnader:

Ett slott kräver höga kostnader för uppvärmning, reparationer och skötsel av mark. Se till att ha en tydlig bild av de årliga driftskostnaderna innan du köper.

Lån och finansiering om du ska köpa slott

För att låna pengar för ett slott krävs ofta att du har en stabil ekonomi och kan visa upp en realistisk plan för finansieringen. Kontakta banker eller specialiserade långivare som hanterar fastigheter av denna typ.

Om slottet genererar inkomst (t.ex. via evenemang eller turism) kan det öka dina chanser att få lån.

Läge och potential är viktigt vid val av slott till salut

Dessutom så brukar läge är en viktig faktor. Ett slott som ligger nära städer eller populära turistområden kan ha bättre potential för kommersiell verksamhet, som hotell, bröllop eller evenemang.

Renoveringsbidrag och stöd:

I vissa fall kan du få bidrag eller stöd för att restaurera historiska byggnader, beroende på landets kulturarvspolitik. I Sverige kan det vara värt att kontakta länsstyrelsen för att undersöka möjligheter.

Hur hittar man slott till salu?

Fastighetsmäklare:

Specialiserade mäklare för historiska fastigheter,. En rekommendatio är då t.ex. Residence Fastighetsmäkleri eller internationella aktörer som Knight Frank och Christie’s International Real Estate.

Onlineplattformar:

Webbplatser som Hemnet.se, LuxuryEstate.com, Moulin.nl, och Castleist.com listar slott och herrgårdar som är till salu.

Direkt kontakt med ägare:

Vissa äldre egendomar säljs privat eller via mindre kända kanaler. Att kontakta lokala mäklare eller annonssidor kan ibland leda till fynd.

Exempel på prisvärda slott (uppskattat pris):

Frankrike: Mindre slott i landsbygd kan kosta mellan €100,000–€500,000 (1–5 miljoner kronor), men kräver ofta omfattande renovering.

Sverige: Herrgårdar/slott i enklare skick från cirka 10 miljoner kronor.

Italien/Toscana: Historiska byggnader från cirka €200,000–€1,000,000 beroende på läge och skick.

Allt om svenska kungafamiljen

Det är  dessutom möjligt att hitta ”billiga” slott, men det är viktigt att noggrant undersöka kostnader för lån, underhåll och renoveringar. Om du drömmer om att äga ett slott kan det vara en realistisk plan om du har en långsiktig vision och en ekonomisk plan som matchar projektets omfattning. 🌟

Alla vill vi så klart bo i ett slott

Du kan låna pengar eller börja bospara pengar för att i framtiden köpa ett slott. Samt du kan även hyra ut en del för att det för dig ska bli billigare att bo på slottet.

Sveriges drottningar från 1000 talet till 2024

Här är en lista över Sveriges drottningar från 1000-talet till 2024.

Notera att listan dessutom inte är heltäckande och vissa drottningar kan saknas på grund av brist på historisk dokumentation:

1000-talet

Estrid av Obotriterna: Gift med Olof Skötkonung.

Gunhild av Wenden: Gift med Anund Jakob.

1100-talet

Ulvhild Håkansdotter: Gift med Inge den äldre och senare med Sverker den äldre.

Ingeborg av Danmark: Gift med Filip av Sverige.

1200-talet

Katarina Sunesdotter: Gift med Erik XI.

Ingeborg Eriksdotter av Danmark: Gift med Magnus Ladulås.

1300-talet

Blanka av Namur: Gift med Magnus Eriksson.

Helvig av Holstein: Gift med Valdemar Birgersson.

Ingeborg Håkansdotter: Gift med Erik Magnusson.

1400-talet

Margareta Valdemarsdotter: Regent (Drottning) av Sverige, Danmark och Norge.

Filippa av England: Gift med Erik av Pommern.

Dorotea av Brandenburg: Gift med Kristofer av Bayern och senare med Kristian I.

1500-talet

Margareta Leijonhufvud: Gift med Gustav Vasa.

Katarina Stenbock: Gift med Gustav Vasa.

Katarina Jagellonica: Gift med Johan III.

Gunilla Bielke: Gift med Johan III.

Kristina av Holstein-Gottorp: Gift med Karl IX.

1600-talet

Maria Eleonora av Brandenburg: Gift med Gustav II Adolf.

Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp: Gift med Karl X Gustav.

Ulrika Eleonora av Danmark: Gift med Karl XI.

1700-talet

Lovisa Ulrika av Preussen: Gift med Adolf Fredrik.

Sofia Magdalena av Danmark: Gift med Gustav III.

Fredrika av Baden: Gift med Gustav IV Adolf.

1800-talet

Desideria (Désirée Clary): Gift med Karl XIV Johan.

Josefina av Leuchtenberg: Gift med Oscar I.

Lovisa av Nederländerna: Gift med Karl XV.

Sofia av Nassau: Gift med Oscar II.

1900-talet

Victoria av Baden: Gift med Gustaf V.

Margareta av Connaught: Gift med Gustaf VI Adolf.

Louise Mountbatten: Gift med Gustaf VI Adolf.

2000-talet

Silvia Sommerlath: Gift med Carl XVI Gustaf.

drottning Silvias hovdam
Precis i mitten bakom kungaparet kan man se drottning Silvias hovdam.

Denna lista ger en översikt över Sveriges drottningar från 1000-talet till idag. Drottningar har ofta spelat en betydande roll i Sveriges historia, både genom sina egna handlingar och som makar till landets kungar. Historien om Sveriges drottningar är rik och varierad, med varje drottning som har lämnat sitt avtryck på nationens historia.

Svenska drottningar har genom historien varit symboler för styrka och innovation. I dagens digitala era använder även kungligheter modern teknik för att effektivisera sina verksamheter och investeringar.

Vilken svensk drottning kom från en fattig familj?

Den svenska drottningen som oftast nämns i samband med att hon kom från en relativt enkel eller ”fattig” bakgrund är Drottning Desideria (Bernardine Eugénie Désirée Clary). Hon var gift med kung Karl XIV Johan (Jean-Baptiste Bernadotte). Dessutom var han också grundaren av det nuvarande svenska kungahuset. Här är hennes fascinerande historia:

Drottning Desideria  från enkel familj till drottning av Sverige

Enkel bakgrund:

Desideria föddes 1777 i Marseille, Frankrike,. Hon var å andra sidan som dotter till en sidenhandlare. Hennes familj tillhörde borgarklassen och hade inte adlig eller kunglig bakgrund.

Även om hennes familj inte var ”fattig” i strikt mening, var de långt ifrån kungliga eller aristokratiska. Dessutom så vet man att hon hon kom från en miljö som man anser mycket enkel jämfört med många andra europeiska kungligheter.

Desideria och Napoleon:

Desideria var förlovad med Napoleon Bonaparte i sin ungdom. Men förlovningen blev brutet när Napoleon gifte sig med Joséphine de Beauharnais.

Senare gifte hon sig med Jean-Baptiste Bernadotte.  Då var han dessutom en fransk militär som blev vald till svensk tronföljare och senare blev kung Karl XIV Johan av Sverige.

Kunglig resa till Sverige:

När Jean-Baptiste Bernadotte däremot blev kung av Sverige 1818, följde Desideria med honom till Sverige och blev drottning. Hon hade dessutom dock svårt att anpassa sig till det svenska hovlivet och tillbringade många år i Frankrike. Dessutom innan hon återvände permanent till Sverige.

Drottningens karaktär och arv:

Desideria är känd för sin charm och dessutom mycket färgstarka personlighet. Hon blev dessutom en viktig del av det nya Bernadotteska kungahusets historia och bidrog till att skapa en länk mellan Sverige och Frankrike.

Varför betraktas Desideria som ”enkel” i bakgrunden?

Hon skiljde sig från många andra drottningar i europeiska kungahus. Å andra sidan som ofta kom från andra kungliga eller adliga familjer. Desideria bröt denna tradition genom att ha sitt ursprung i en borgerlig familj och gifta sig in i kungligheten genom sin makes upphöjelse till kung.

Allt om svenska kungafamiljen

Drottning Desideria är dessutom  ett exempel på hur en kvinna från en relativt enkel bakgrund kunde stiga till en av de högsta positionerna i det svenska samhället. Hennes dessutom resa från sidenhandlarens dotter i Marseille till drottning av Sverige är dessutom en fascinerande del av Sveriges kungliga historia.

Drottning Mary av Danmark vattnade träd utanför Nordiska museet

Här ser vi drottning Mary av Danmark vattna äppelsorten Gråsten

Vad är Gråsten för sorts äppelträd?

Brunnen konung Oscar den andre II utanför Stockholms slott
Brunnen konung Oscar den andre II utanför Stockholms slott

Gråsten är en klassisk och välkänd äppelsort som härstammar från Danmark. Närmare bestämt dessutom från området kring Gråstens slott på Jylland. Trädet är känt för sina välsmakande och mångsidiga äpplen. Som å andra sidan kan användas både som ätäpplen och som ingrediens i olika maträtter. Inklusive bakverk och cider. Gråstenäpplen har en mild och söt smak med en svag syra som gör dem uppskattade av många.

Använder kungafamiljen sociala medier privat?

Äpplena är ofta medelstora till stora och har en gulaktig grundfärg som är täckt av en rodnad eller strimmor i rött. Det saftiga fruktköttet är mjukt och vitt, vilket gör äpplena mycket ätvänliga. De mognar vanligtvis under sensommaren och hösten. Vilket gör dem perfekta för skörd under den svenska äppelsäsongen.

Gråsten äppelträd är kraftiga och kan växa sig relativt stora. De trivs bäst i väldränerad jord och i soliga lägen där de får tillräckligt med ljus för att utveckla sin fulla smak. Trädet är inte det mest sjukdomsresistenta trädet. Äppelträdet det kräver därför viss omsorg när det kommer till beskärning och skydd mot skadedjur och svampsjukdomar.

Film med kunglig tema The Great

Drottning Mary vattnade äppelträd

Sammanfattningsvis är Gråsten dessutom en älskad äppelsort i Norden. Känd för sina saftiga, söta äpplen och sin användbarhet i både matlagning och dessutom som ätfrukt. Trädet har sitt ursprung i Danmark och har fått ett stadigt fäste i trädgårdar runt om i Sverige och andra delar av Skandinavien. Det finns en anledning då att just drottning Mary av Danmark fick vattna detta äppelträd. Som en symbol för Danmark och kungligheter. Hon är ju ändå inte längre en kronprinsessa utan hon är numera drottning Mary av Danmark.